Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Lifsmedlen - 3. Dryckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vinets behandling. 321
man likväl låta vattnet svalna något för att förekomma buteljer-
nas sönderspringande. Naturligtvis måste genast korkarne väl
islås och tillhartsas, att ej luften på nytt får tillträde och inför
friska ferment i de nyss dödades ställe. Ett i Frankrike och
Italien vanligt sätt att behandla vinet för att göra det samma
hållbarare och derjemte gifva det en vacker färg är dess s. k.
plätrage. Till de krossade drufvorna sättes nemligen bränd gips,
stundom ända till 2 kilogram på 100 kilogram drufvor. Gipsen
tager till sig vatten ur drufsaften och gör således denna vid jäs-
ningen alkoholrikare. Men på samma gång omsättes den svafvel-
syrade kalken med fosforsyradt och vinsyradt kali till olöslig fos-
forsyrad och vinsyrad kalk och till lösligt svafvelsyradt kali, hvar-
igenom en större mängd af detta sistnämnda salt, som anses ohelso-
samt, kommer i vinet. Detta förfarande klandras derför af franska
forskare, hvilka fordra att sålunda behandlade viner uttryckligen
böra utmärkas såsom vins plätrés. Enligt franska regeringens
förordning i augusti 1880 får sådant vin icke innehålla mera än
2 gram svafvelsyradt kali på hvarje liter, innehåller det mera,
betraktas och behandlas vinet såsom förfalskadt. Man har äfven
föreslagit att till vinets konservering använda salicylsyra, hvilket
Bouchardat kallar afskyvärdt; häremot gäller samma invänd-
ning som mot salicylsyrans bruk till konservering af andra dryc-
ker och lifsmedel i allmänhet. Att förekomma vinets smak af
fatet eller dess smak och lukt af mögel gifves endast ett medel,
nemligen att uteslutande använda sorgfälligt rengjorda fat. Kofk-
smaken, som ofta gör det bästa vin obehagligt att dricka, beror
på fel vid korkningen, då man antingen tagit gammal, unken
kork eller allt för porös kork, som genomsläpper luften, hvarige-
nom mögel bildas inuti korken och på hans undersida.
Man beräknar vanligen, att vid vinjäsningen af 2 delar socker
bildas 1 del alkohol, och vinet blifver derför desto starkare, ju mera
socker drufmusten innehållar. Om det mesta sockret förvandlas
till alkohol, kallas vinet torrt, men ofta innehåller drufmusten långt
mera socker än som kan öfverföras till alkohol och i så fall för-
blifver vinet sött. Vin är allt efter sin större eller mindre rike-
dom på alkohol starkt eller tungt och svagt eller lätt, men båda
slags viner kunna vara söta eller torra. Alkoholen finnes i vinet
Menniskans helsa. o i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
