Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Boningshuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 Boningshuset.
så mycket längre. För att underlätta och påskynda kakelugnens
upphettning, anbringas i hans inre upp- och nedgående eller hori-
zontala ledningskanaler, i hvilka förbränningsprodukterna cirkulera
och afgifva sin värme åt kakelugnsväggarne, innan de afgå genom
skorstenen. Kakelugnarne uppvärma rummen hufvudsakligen ge-
nom ledning. Luften, som kommer i beröring med dem, uppvärmes
mot deras varma yta och stiger uppåt taket, afkyles här och
sjunker åter nedåt för att på nytt värma sig mot kakelugnen
och är på detta sätt i en oupphörlig cirkulation. Höga och stora
kakelugnar med stor och blank yta, som till följd af det material,
hvaraf de äro uppförda, och sin tjocklek långsamt upptaga och
långsamt åter afgifva värmen hafva derför, så snart det är fråga
om att i rummen åstadkomma och underhålla en behaglig värme,
afgjordt företräde framför andra värmeapparater och i synnerhet
framför jernkaminerna.
Den värme, som sprides från en ugnsyta, är behagligast, om
ytans temperatur icke öfverstiger 50 till 60° C. Jernkaminerna
upphettas emellertid som oftast långt mera, och icke sällan råka
deras väggar i rödglödning, hvarigenom flera olägenheter uppstå.
Genom den starka värme, som sprides från en jernkamin, upp-
hettas luften betydligt, men dermed stiger hennes förmåga att
upptaga vatten. Då derför den kalla luften i ett rum uppvärmes
i någon högre grad, så kan hon innehålla jemförelsevis för litet
fuktighet i gasform, och denna minskning af luftens relativa fuktig-
het åstadkommes mer eller mindre genom all slags uppvärmning.
Sjunker luftens fuktighet betydligt, till mindre än 60 procent, för-
orsakar hon en känsla af torrhet, som kan blifva rätt besvärlig,
försvåra allt längre talande och inverka obehagligt och skadligt
retande på sjuka och svaga lungor. Yid för stark eldning i jern-
kaminer besväras derjemte andhemtningsorganen icke obetydligt
deraf att det dam, som sväfvar omkring i rummet, svedes eller
förbrännes på de glödande kaminytorna och förorsakar en obehag-
lig lukt af vidbrända organiska ämnen såsom hår, fjäder m. m.
En förebråelse, som ofta rigtats mot jernkaminerna, att de låta
koloxid utträda genom sina väggar, så snart de upphettas till röd-
glödning, har genom nyare undersökningar af Gruber och Fodor
visat sig ogrundad, men väl kan deremot koloxid bildas genom
dammets svedning eller förbränning mot de glödande våggarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
