Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Arbetet. Skolan. Familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvinnan såsom yrkesarbetenska. 513
äro i det läge, att de kunna svara för sig sjelfva eller skydda sig
sjelfva såsom den full växte, arbetande mannen. Dessutom måste
härvid några särskilda omständigheter tagas med i betraktande.
Qvinnan är till följd af sin bestämmelse först och främst kallad
att egna sig åt familjens vård ’och att uppföda en duglig, k-raftig
afkomma och bör derför icke lida något afbräck i denna sin
kallelse genom öfverdrifvet yrkesarbete. Af naturen är hon
derjemte svagare danad och utrustad med mindre motståndsför-
måga än mannen, hvarför också fabriksarbetets alla skadliga in-
flytelser långt oftare, hastigare och starkare göra sig gällande hos
henne än hos honom. Den arbetande qvinnan fordrar redan af
dessa anledningar mera skydd än mannen, men härtill komma der-
jemte andra omständigheter, som äro utmärkande för henne. Tre
till åtta dagar i hvarje månad befinner sig en utvecklad qvinna i ett
kroppstillstånd, som utmärkes af blodets häftiga tillflöde till liffno-
dern och gör hennes organism särskildt tillgänglig för skadliga, sjuk-
dom framkallande påverkningar. Det olyckliga inflytande, som fa-
briksarbete utöfvar på qvinnor under deras hafvandeskap, visar sig i
den stora mängd för tidiga förlossningar hos fabriksarbeterskor äfven-
som i den jemförelsevis större dödligheten bland barnen under de
första lefnadsåren i Europas industriidkande stater. Man har derför
full rätt att antaga det icke allenast qvinnan sjelf under sitt hafvan-
deskap är mera utsatt, utan att äfven hennes lifsfrukt sättes i fara,
om hon nödgas till ett öfverdrifvet arbete i fabriker och verkstäder.
Hvarje qvinna är dessutom strax efter sin förlossning en konva-
lescent och behöfver så länge ro och hvila till dess hon hunnit
fullständigt hemta sig. Eget nog tyckes de flesta länders lagstift-
ning alldeles icke fäst någon uppmärksamhet härvid. Endast i
Tyskland, som bestämmer 3, och det för sina arbetare verkligen
faderligt sörjande Schweiz, som bestämmer 6 veckor efter förloss-
ningen till den tid, hvarunder en arbeterska icke får återgå till
arbetet, hafva uttalat sig i en så vigtig punkt. Dessutom måste
fordras, att hvarje arbeterska åtminstone under de sista 2 till 3
veckorna och allra helst ännu tidigare före sin förlossning icke
längre sysselsättes i fabriken. Ett slående exempel på den för-
delaktiga verkan af denna åtgärd meddelas af Hirt: “I de fabriker,
som i Muhlhausen egas af Jean Dollfus och i livilka alltid öfver
1000 arbeterskor sysselsättas, dogo i medeltal 36 till 38 procent
Mcnniskans helsa. qq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
