Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 Farsoterna.
teriernas och dödsfallens antal. Sedan 1878 har Miquel anstält
ett stort antal analyser i Hötel Dieu’s och La Pitiés sjuksalar.
På det förra stället hafva de månadtliga medeltalen vexlat från
4000 till 7500, då luften i Montsouris’ park innehöll blott 82 bak-
terier på kubikmetern. I La Pitié närma sig medeltalen, som äro
mycket högre om vintern än om sommaren, stundom till 29000;
det allmänna medeltalet, som stöder sig på 15 månaders iakttagel-
ser, är 11000 bakterier på kubikmetern. Under sommarmånaderna
är bakteriernas antal 2 gånger mindre, sannolikt emedan fönstren
då stå öppna under en stor del af dagen. Sjuksalarnes luft renas
då, men på bekostnad af det omgifvande qvarterets luft. Luften
i kloakerna har, som man kunnat vänta, befunnits mycket rik på
bakterier. I kloaken under Rue de Rivoli innehåller luften stän-
digt 800 till 900 bakterier på kubikmetern. Kloakvattnet inne-
håller 20 till 30 millioner bakterier på litern, och då det ruttnar
kan det gifva upphof till tusen gånger flere bakterier. Miquel har
funnit, att luftens vattenånga, förtätad, innehållit 220 bakterier på
litern, regnvatten 16000, Seinevatten från trakten afBercy 1200000,
från Asniöres 3200000 och kloakvatten från Clichy 20000000.
Denna bakteriernas oerhörda mängd bidrager i sin mån att
förklara de högst anmärkningsvärda verkningar, som dessa så
ytterligt små väsenden utöfva vid sin näring och fortplantning.
Sålunda bilda de ofta färgämnen, hvilka fullkomligt förändra närings-
materialets utseende; eller ock framkalla de jäsning och- förrutt-
nelse, hvarvid bildas organiska syror såsom mjölksyra, smörsyra,
äfvensom ammoniak och väte, kolsyra och andra gaser ;
eller slut-
ligen eger deras förökning rum i den lefvande djur- och mennisko-
kroppens safter, i hvilka de finna ett på ägghvitämnen rikt, svagt
alkaliskt näringsmaterial och en lämplig temperatur af omkring
37° samt sålunda de mest gynsamma vilkor för sin utveckling.
De hota derför också de lefvande djuren eller menniskan med
faror-, hvilka i samma mån öfverträffa dem, som vi sett framkal-
las af mögelsvamparne, som dessa senares lifsenergi står till baka
för bakteriernas. Stora skiljaktigheter förekomma emellertid i de
olika bakterieformernas sjukdomsalstrande verkningar. Så utbreda
sig vissa slags bakterier visserligen icke i kroppens lefvande väf-
nader, men kunna i stället i mängd utveckla sig på döda kropps-
delar, i synnerhet på större sårytor eller vid sjukliga tillstånd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
