Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fläckfeber eller tyfus. 591
tiga sträfvanden kan man med skäl framhålla Porters enkla,
men öfvertygande förklaring, att “en ofantlig massa fakta, långt
större än verlden någonsin skådat, måste hopas för att rubba vår
tro på vaccinationens skyddande inflytande".
Om den farsot, hvilken Thukydides skildrar såsom härjande
Athen under det peloponnesiska krigets tider 430 till 425 före
vår tideräkning varit fläckfeber, d. v. s. tyfus, eller enligt
Hecker en dermed beslägtad numera utdöd sjukdömsform måste
lemnas derhän; de första säkra underrättelserna om denna svåra
feberfarsots uppträdande möter oss först i nyare tider, då den i
Italien finner sin första beskrifvare i Girolamo Fracastori från
Yerona 1505 och af de utslagsfläckar, petecchier, som visade sig
på den sjukas kropp fått sitt namn af fläckfeber eller petecchial-
tyfus. Sjukdomen anstälde bland annat förfärliga härjningar
bland de franska trupper, som under marskalk Latjtrecs befäl
belägrade Rom 1528. Jemte sjelfva öfverbefälhafvaren dogo i den
samma öfver 30,000 fransmän. Under namn af ungerska sjukan
eller febern omtalas tyfus från 1542, då i den armé, som mark-
grefve Joachim af Brandenburh’ förde mot turkarne mer än
30,000 soldater bortrycktes. Sedan dess har tyfus intill våra
dagar varit en aldrig svikande följeslagare åt krig, missväxt och
hungersnöd och en stående gäst i armodets boningar, der fattigdom
och öfverbefolkning hopat smuts och elände och bristen på närings-
medel förberedt hans mottagande. Tyfusepidemiernas historia kan
sägas . utgöra det menskliga eländets historia, och allt efter som
detta framkallats af den ena eller andra anledningen, tyfus sålunda
framträdt under det ena eller andfa förhållandet, har han derför
fått olika namn såsom fängelsefeber, hungertyfus, lägersjuka, fält-
feber, hvilka benämningar dock ofta derjemte inbegripit andra
samtidigt härjande sjukdomar, särdeles nerv- eller tyfoidfeber och
rödsot. Det 17:de århundradet är sålunda utomordentligt rikt på
svåia farsoter, som icke förskonat något land i Europa och mången-
städes rasat på det fruktansvärdaste sätt. Bland dem har jemte
rödsot och skörbjugg tyfus spelat en hufvudroll. I det 18:de
århundradet förgår likaledes knappt ett enda år, då icke större
eller mindre tyfusepidemier omtalas från den ena eller andra
delen af Europa, men i synnerhet utmärka sig fyra perioder genom
sjukdomens allmännare och öfvervägande herravälde. Af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
