Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Greker och Romare värderade Pantomimen,
och till hvilken fullkomlighet de hade
bragt den. Om man får sätta tro till
några gamla Författares berättelser, så
kunde deras Pantomim tydligen föreställa
allt, hvad talet förmår uttrycka, hvilket
äfven sjelfva ordet Pantomim tyckes
gifva tillkänna. Efter deras berättelser skall
en gång en Asiatisk Prins, som bivistat
en Pantomim i Rom, af Nero utbedt
sig till skänks en af de spelande, för
att nyttja honom som tolk under samtal
med främlingar. Vore detta verkligen
grundadt, vore det möjligt att
fullkomligen genom teckenspråket ersätta
talegåfvan; så måste man beklaga, att
denna konst gått förlorad: ty vår Pantomim
uppnår på långt när ej detta ändamål,
och sjelfve Noverre, nyare tiders
störste mästare i denna konst, tillstår, att
många ting finnas, som nu ej
begripligen genom teckenspråket kunna
uttryckas. Men det är äfven genom critiska
undersökningar tillräckligen bevist, att
de Gamles låftal öfver sin Pantomim
hafva varit ganska öfverdrifna, att man ej
den tiden mera än nu derigenom kunnat
tydligen föreställa andra än bekanta
händelser, och att tecken-språket
öfverhufvud är inskränkt blott till känslornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
