Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 1. Menniskans naturliga lefnadslopp, eller physiska historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I? -
Hirs-koms storlek. Ånnu kan man
lik-väl ej urskilja det minsta tecken till
mensklig form deruti, och så länge det
befinnes uti detta tillstånd, kallar man det
embryon.
Femton eller sexton dagar
efter’aflelsen börjar detta embryons utveckling
först att blifva synlig. Den lilla runda
Idnmpen blir aflåag, hufvudet utmärkes
från bålen, men är oformligt stort i
jämförelse dermed, och midt uti bålen ser
dan hjertat, en liten hoppande punkt,
som sätter den lilla machinen i rörelse.
Ifrån den tiden, då denna utveckling
blir märklig för blotta ögat, kallar man
det f o et us eller foster. Fostret
fäster sig efter hand vid lifmodrens inrft
•yta genom små fina trådar, hvilka utgå
från dess betäckningar, efter hand
förlängas, och formera genom en invecklad
«ammanflätning en svampaktig rund
magua, den man gifvit namn af
moderkaka. Denna moderkaka ar icke öfverallt
af lika skapnad; den emot barnet vända
ytan deraf visar stora öch tydliga ådror,
hvilka, förenade i trenne hufvudstammar,
Utgöra en sträng, som sträcker sig från
Funke. C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
