Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 3. Reglor för helsans bevarande - 4. Om menniskans intellectuella förmögenheter - Kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 213 o —
inse och känne deras förhållanden till
hvarandra ( och till subjeciet). Det
gifves äfven fullkomlighetsgrader i kunskap;
dessa hero af begreppens beskaffenhet.
1 allmänhet taget känne vi ett föremål,
när vi vete och inse ett eller flera ax de
förhållanden, hvari det står emot andra
föremål, eller emot oss sjelfva.
Yigtig är skillnaden emellan
åskådandet och symbolisk kunskap.
Ordet åskåda bemärker egentligen, som
bekant är, att förmecLelst synsinnet
föreställa sig ett object. Då nu förmedelst
detta sinne en bild (i smått) af
obje-ctet framställes för föreställningskraften;
eå kallar man de foreställningar i
allmänhet , hvilka hafva den väsendtliga
cara-cteren gemensamt med det egentliga
åskådandet, att de likasom i en bild
sammanfatta objectet, åskådningar.
Följaktligen kunna äfven de öfriga sinnena
med inbildningskraftens tillhjelp,
äfvensom denna för sig sjelf, i saknad af
sinnliga intryck, meddela åskådningar ;
denna sednare likväl endast under detvillko*
ret , att sinnliga åskådningar af
samma object, eller åtminstone af andra med
detta likhet ägande objecter, hafva
för-utgått. Nu kan man ifitt förklara sig ,
hvari den åskådande kunskapen består.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
