Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra Afdelningen - 3. Reglor för helsans bevarande - 4. Om menniskans intellectuella förmögenheter - Kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gör ett intryck , d. a. att jag känner
det sköna , och denna käusia skall
bestämma mig till att träda närmare och
ttppuaärksamt betrakta målningen. Nil
öfvergår känslan till föreställning, till
åskådande kunskap; men jag
märker osedliga bilder i taiians särskillda
delar, och detta bestämmer mig till att
bortvända ogonen. Således , likasom
föreställningen af objecterna? — aå vida de
uppväcka känslor — föder djuriska begäc
och djurisk afsky : så frambringar
föreställningen af objecterna —. så vida vi
om dem vinne åskådande kunskap —
förnuftiga begär och förnuftig afsky.
Dessa sednare utgöra förnämligast
villjeförmågan, hvilken endast tillkommer
menniskan. Menniskan vill eller vill icke,
när det erkända goda , eller dess mot*
6atts < är bevekelsegranden för
hennes handlingar. Djuret begär eller
afskyr när det sinnliga intrycket är
drif fjädern till dess handlingar.
Alla objecter för begärelseförmågan
kunna af menniskan , igenom det godas och
nyttigas åskådande, göras till objecter för
villjeförmågan. Mat och dryck äro
objecter för begärelseförmågan , tydén
djuriska natursdriften retar os» till att med
begärelse åtrå dessa föremål. Men de
blifva objecter för villjeförmågan , när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
