Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mina Herrar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mina Herrar!
Uti en af de Lördags-sammankomster, som anställas af
Sällskapet för allmänt väl höll nyligen en utländning ett
lysande loftal öfver republiken Neuchâtel. Bland annat
ärofullt framhöll han äfven den fullkomliga frihet, som
densamma tillförsäkrar alla slags meningar och åsigter.
Det är verkligen oförnekligt, att, lika litet som
bekännarne af olika kristna samfund på något sätt störas i
sin religiösa och kyrkliga kult, lika litet förhindras otron
att framställa och göra bekanta sina grundsatser. Men,
om religionens fiender äga frihet att anfalla densamma,
så måste äfven dess vänner hafva rätt att försvara den.
Om de ena äga rätt att skjuta på fästningen med glödgade
kulor, så förutsätter detta, att äfven de belägrade
äga rätt att mot angriparne använda samma vapen, och
jag kan icke sägas vara verkligen herre i mitt hus, om
jag icke efter mitt godtfinnande kan öppna eller tillsluta
min dörr för hvem jag behagar. Intoleransen börjar
först då, när den råa misshandlingen intager försvarets
eller anfallets plats. Man talar mycket om Galilëi som
för så och så många århundraden sedan kastades i
fängelse af Romerska inqvisitionen, men man glömmer, att
en vacker dag, som man säger, republikanerna af 1793
förbjödo 25 millioner Fransmän att utöfva kristna
religionen. Den intolerans, som i dag är att frukta, är otrons,
vida grymmare och blodtörstigare än vidskepelsens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
