- Project Runeberg -  Alexander I /
28

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prokofjevna. När Sofia läste det, ville hon brista i gråt.
Men hon skämdes för Prokofjevna.

— Det är bra, du kan gå, — sade hon, med möda
hållande tårarna tillbaka.

— Men fröken måste ta sin medicin nu.

Och med myndig uppsyn tog Prokofjevna fram
medicinflaskan och skeden.

— Nej låt mig vara. Sen. Jag skall ta det själf.
Gå nu!

— I morse ville ni inte ta in. Och nu vill ni
inte heller.

— Ack dadda, dadda! Gud, så odräglig hon är!...
Gå din väg, säger jag, gå din väg! — ropade Sofia,
och tårar af barnslig halsstarrighet, barnslig harm kommo
rösten att darra.

Men gumman gick inte, och i det hon hällde
dropparna i skeden, fortsatte hon att brumma:

— Doktorn har ju sagt, att det skall tas punktligt.
Och ni har lofvat pappa och mamma...

Hon förde den fulla skeden till hennes mun.

— Seså, tag nu!

Skeden darrade i den gamla handen, och hon hade
så när spillt ut innehållet. När Sofia föreställde sig,
att hon skulle svälja ner den smutsgula, tjocka vätskan
med dess vedervärdiga smak af sjukdom, tyckte hon, att
den skulle kväfva henne. Det skrynkliga gumansiktet
med hopknipt, infallen mun, förtroget sen barndomen och
kärt ända intill minsta rynka, det blef henne med ens
förhatligt och kväljande som medicinen. Hon tyckte, att
det inte var af sjukdomen hon var sjuk utan af dadda,
af mamma, af doktorn, af Sjuvalov, af alla som envisades
med henne och pinade henne. Förbittrad stötte hon bort
den framsträckta handen. Skeden föll i golfvet,
medicinen rann ut.

— Himmelska drottning och moder! — ojade sig
Prokofjevna. — Den fina mattan! Tänk när Filatitsj
får se det!... Hvad är nu det för konster! Ett sånt
barn! Vänta bara, jag skall tala om för pappa jag...

Hvilken pappa? tänkte Sofia. Förr brukade dadda
kalla Dimitri Lvovitsj för pappa, numera kallade hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free