- Project Runeberg -  Alexander I /
335

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

Detta bref från Grusino erhöll kejsaren på
Kamen-nyön i midten af juli, Dessförinnan hade Sherwood
skrifvit direkt till honom själf. Brefvet hade
framlämnats af lifmedikus Wyllié och hade innehållit en bön, att
Sherwood skulle bli beordrad till Petersburg för en viktig
angelägenhets skull, som rörde kejsaren personligen.

Kejsaren visste, att Sherwood var hemlig polisagent
åt grefve Witt, chefen för scdra militärkolonierna, som
redan för fem år sedan fått i uppdrag att med tillhjälp
af spioner hålla vaksamt öga på södra armén och
inrapportera allt för kejsaren.

Om general Witt gingo allehanda fula rykten.

— Witt är en kanalje, som inte har sin like, och
hvad man på franska kallar gibier de potence, en
galg-fågel, — sade. storfursten Konstantin Pavlovitsj.

Det påstods, att han stulit — inte kunde redovisa
för några miljoner af statens medel och var redo att sälja
sin själ åt djäfvulen för att komma ur denna klämma.
Med Hemliga Sällskapet spelade han dubbelt spel: han
aflade rapporter om det men gick själf in som medlem,
i afsikt att förråda den ena eller den andra sidan, de
sammansvurna eller regeringen, beroende på hvilkendera
som fick öfvertaget.

Ibland kom det för kejsaren, att angifvarna voro
farligare än de sammansvurna.

— Som ers majestät vet är jag en fiende till alla
angifvelser, för de värsta bofvar kunna svärta och skada
hederliga människor, — erinrade han sig ett yttrande af
Konstantin Pavlovitsj.

Han hade alltid varit nogräknad: »renlighetsifraren»
brukade farmor kalla honom. Han liknade hermelinen,
som föredrar att öfverlämna sig i fångstmännens händer
framför att fläcka sin hvita dräkt — konungarnes dräkt.

En angifvelse — af en kapten Majboroda — hade
han nyligen kastat i spisen med orden:

— Den uslingen! Han vill skaffa sig befordran.

Och ändå beslöt han att taga emot Sherwood.
Starkare än vederviljan var det fasansfullas lockelse.

Audiensen var utsatt till klockan 5 e. ni. den 17
juli i slottet på Kamennyön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free