- Project Runeberg -  Alexander I /
422

(1913) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte delen - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

422

— Jag ber er, Golitsyn: stanna! — upprepade
Pestel i samma tou och med samma leende. Golitsyn
såg på honom och förstod honom med ens. Det var
något så smärtsamt i det där leendet, att hans hjärta
pressades samman.

— Har jag förolämpat er, så förlåt mig, var inte
ond på mig. Märker ni inte, att jag är i ett sådant
tillstånd, att man inte får bli ond på mig?

Någonting darrade och ryckte i det orörliga ansiktet
likt en teatermask på väg att falla.

— Man slår inte en som stupat, — tillfogade han
med ansträngning, sjönk ner i soffan och gömde ansiktet
i händerna.

Golitsyn besinnade sig ett ögonblick, gick därpå ut
i förstugan, ropade på kalfaktorn och befallde denne skicka
bort vagnen. Sedan återvände han in till Pestel, satte
sig bredvid honom och lade sin hand på lians axel.

— Jag skall besvara er fråga, Pavel Ivanovitsj.
Jag vet livad som måste göras, men jag kan inte, och
att det är uselt af mig vet jag också. Som ni ser är
mitt läge inte bättre än ert . . .

Pestel såg på honom, som om ban först nu
upptäckte hans ansikte.

— Och svara nu mig på min fråga, Pestel, —
fortsatte Golitsyn. — Hvarför sade ni mig nyss, att ni
har ett förräderi i sinnet? Ni visste, att jag inte skulle
tro er. Hvarför gjorde ni det? Misstänkte ni mig, ville
ni pröfva mig?

— Nej, Golitsyn, jag profvade inte er utan mig

själf.

— Nå och livad fann ni?

— Ni har rätt: jag gör det inte. Men vill ni
veta, hur jag kom på tanken?

— Helst inte. Någon gång framdeles, nu är det
för påkostande för er.

— Tror ni att jag blygs? Visst inte. Efter allt
hvad ni nu vet om mig, finns det ingenting jag blygs för.

Han teg eftersinnande och började därpå:

— Kommer ni ihåg hvad Hamlet säger: »Samvetet
gör oss alla till pultroner». Jag liar guld värja för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/merealex/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free