Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De långhåriga merovingerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allvarligt beklagade sig över den förefallna
oegentligheten och begärde att fä pengarna tillbaka; och
man kan föreställa sig de vackra utbrott av
diplomatisk vältalighet som under mera normala förhållanden
skulle åstadkommits av båda parter rörande en sådan
angelägenhet. Men merovingerna voro likgiltiga inför
allt sådant; de brydde sig inte om diplomatiska
vändningar, talade inte om ”ett beklagligt missförstånd”,
hänvisade inte till sin kända dygd, skyllde inte på
unga fältherrars tråkiga förlöpningar, lovade ingen
bättring, ursäktade sig inte, svuro intet obrottsligt
brödraskap allt framgent. De kastade ut sändebuden
och övergingo till dagordningen, och därmed var
episoden för deras vidkommande slut; och nästa man
med guldsäckar kunde infinna sig när det roade honom
för att värva hjälp av det frankiska spjutet. Deras
hand var mot alla, och allas hand mot dem, och de
synas inte ha gjort sig stora bekymmer på grund av
detta sakernas tillstånd.
Sin största energi vigde de dock åt varandra. Få
saker i historien göra mera skäl för namnet
mardröm än det ofantliga familjegräl som fyller så gott
som hela den merovingiska epoken. Broder är ute
mot broder, fader mot son och son mot fader, och
därbredvid ligga beslutsamma drottningar i luven på
varandra för att göra tavlan fullständig. De förmå i
viss mån hålla samman mot främlingar, de kunna
bilda förbund mot burgunder, thyringar och andra;
men så snart en sådan episod är över, återgå de till
det normala: lömska planer smidas, svekfulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
