- Project Runeberg -  De långhåriga merovingerna och andra essayer /
59

(1933) [MARC] [MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De långhåriga merovingerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chilperik. Konung Guntchramn var en släktkär man,
och han ville, säger Gregorius, ”vänja folk av med
den onda vanan att mörda kungar”, vilket enligt
honom borde förbli en rent inre merovingisk
angelägenhet. Eberulf var möjligen oskyldig i detta fall,
en sak som inte torde gjort nämnvärt till eller från
i hans syndaregister; hur som helst flydde han genast
med följe till Sankt Martins kyrka, där han dvaldes
en längre tid och vållade Gregorius svåra bekymmer.
När han blivit varm i kläderna vid helgongraven,
började han ställa till dryckesorgier där samman med
sina män, varigenom gudstjänstförrättningarna
kännbart stördes, samt drog även in kvinnor i kyrkan till
gudlöst tidsfördriv. Gregorius hade en ängslig tid,
sliten mellan sin nitälskan för helgedomens
okränkbarhet och sin livliga åstundan att fortast möjligt bli
den bråkige Eberulf kvitt, särskilt sedan denne en
vacker dag lovat att först dräpa Gregorius själv och
sedan alla hans åtkomliga präster, om kungens män
skulle tränga in för att föra bort honom; ”ty sedan”,
förklarade Eberulf, som tydligen var fullblodsgerman,
”skall jag inte känna det som en nesa att duka under
för döden, när jag bara först fått hämnas på helgonet
och dess klerker”. Guntchramn uppdrog nu åt en
man vid namn Claudius (som trots namnet också
förefaller ha varit av frankisk börd) att med list
försöka få Eberulf dräpt eller bortförd utan att
förgripa sig på helgonets frid, och denne anlände med
stort följe till kyrkan, svor Eberulf trohet och
broderskap och började pokulera med honom. En natt, när

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 00:53:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meroving/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free