- Project Runeberg -  De långhåriga merovingerna och andra essayer /
76

(1933) [MARC] [MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De långhåriga merovingerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

misstänkt gossebarn såsom enda tillgång i fråga om krav
på kunglighet; likväl räckte hennes personlighets
märkvärdiga trollkraft alltid till för att hos
majoriteten av dem hon kom i beröring med bevara trohet
och hängivenhet, och en minoritets eventuella
genstörtighet var hon alltid kvinnan att raskt dämpa med
svärd och yxa. Hon måste vid denna tid ha varit fyrtio
år gammal, om inte mera, för en kvinna en ganska
mogen ålder ända in till våra egna tider. Hon borde
vid det laget ha hunnit bli märkt av ett ansträngande
liv, av primitiva förhållanden, av hat och ondska, av
talrika barnsängar, av slagsmålen med den kraftfulla
dottern Rigunth och annat mera: en tandlös,
hopfallen och slamsig bondkäring, gäll och argsint, med
ansiktet stelnat i en ondskefull grimas. Tidens Nero
i all ära: några skönhetsbad i förfriskande
åsninnemjölk, sådana den verklige Nero ställt till kejsarinnan
Poppaeas förfogande, hade Chilperik näppeligen bjudit
sin gemål; och trots vad hennes skönhetsapotek kan
ha rymt av övriga resurser, borde hennes
attraktionsförmåga och välde över män vid denna tid ha hunnit
passera sitt kulmen. Men tecknen tyda ingalunda på
att så varit fallet: en alltbetvingande fysisk kvalitet,
lättast föreställbar som en osedvanlig skönhet, måste
ha funnits oförminskad kvar hos henne; ty skräcken
för hennes grymhet var inte större än mäns villighet
att falla till föga för hennes väsens makt. Många,
stadda i hennes ärenden, begåvo sig utan tvekan åstad
mot en så gott som säker död, sedan hon ”uppeldat
och styrkt dem”, som Gregorius vid något tillfälle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 00:53:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meroving/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free