Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romantiska vildmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enligt en anekdot begärde på sin dödsbädd den be-
römde historikern Niebuhr, banbrytaren inom det mo-
derna studiet av Roms äldsta historia, att få någon
särskilt lättsmält läsning för att därmed fördriva sin
sista tid. Man satte då i hans hand en historisk roman
— ett alster av en viss nyligen uppflammad trans-
atlantisk stjärna vid namn Fenimore Cooper — som
just allmänt lästes och beundrades av ett romantiskt
Europa. Boken handlade om vildmarksliv, fransk-
engelska gränskrig och pittoreska rödskinn; och dags-
kritiken diskuterade som bäst, huruvida den inte måste
sägas i sig förena förtjänsterna hos Scotts bästa hög-
landsbilder och Chateaubriands Atala. Niebuhr blädd-
rade i boken och försökte finna något av intresse hos
vissa primitiva figurer vid namn Falköga, Chingach-
gook och Uncas; därpå lade han den ifrån sig och
bad att i stället få Judarnas krig av Flavius Josephus,
och av detta för honom mera underhållande verk lät
han därpå nöjd sina sista stunder förljuvas.
Man behöver kanske inte uppfatta denna hans av-
visande attityd såsom speciellt riktad mot Cooper. Det
är mycket möjligt att romaner för honom överhuvud-
taget tedde sig som någonting vida bortom allt vad
han menade med lätt litteratur; den gamle pratsamme
judiske krönikörens verk om Jerusalems förstöring
betecknade kanske för honom den yttersta tänkbara
7. — Bengtsson, De långhåriga merovingerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
