Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romantiska vildmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
kolonister, med indianer såsom viktiga bundsförvanter
på båda sidor — avgjordes definitivt den stora frågan,
huruvida fransmännen eller anglosaxerna skulle stå
som den nordamerikanska kontinentens slutliga herrar.
Alla samtida bullersamma vapenskiften i Europa synas
ha kommit att bli av ganska underordnad betydelse
för eftervärlden i jämförelse med det avgörande som
ägde rum 1759 på ”the Plains of Abraham” utanför
Quebec, när markis de Montcalm till sist dukade under
för övermakten och därmed Nya Frankrike (som
Kanada då kallades) föll. Vi kunna inte föreställa oss
det Amerika som nu skulle funnits om Frankrike
segrat; men säkert är att det skulle varit i hög grad
olikt det nu existerande.
Här har man alltså en sällsynt tilltalande arena
given för världshistoriska avgöranden: jungfruliga
vildmarker, sjö och urskog, bäverbäckar, hjortstigar
och vildgässträck. Och här har man också agerande
personer av en art som i varje fall inte saknar det
säregnas tjusning. Men med den djupt rotade misstro
mot all gammaldags romantik och dess ärevördiga
klichéer, som utmärker vår tid, är det naturligt om
man inte känner sig böjd för att tillmäta bilder och
karaktärer från sådana mer eller mindre barnsliga
böcker som Coopers ett alltför högt värde. Hur pass
tillförlitlig är en historisk roman, även när den är
som bäst? Vilken verklighet har funnits bakom det
hela? Hur togo sig dessa famösa skogslöpare och röd-
skinn ut i osminkat tillstånd, innan romanförfattare
börjat taga hand om dem? Om man i sin barndom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
