Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två amerikanska kavallerister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den ene hette James Ewell Brown Stuart, efter sina
initialer vanligen benämnd ”Jeb” Stuart; ofta
kallades han också Beau Stuart, ty han var en ståtlig,
välväxt och glad kavaljer och hade lätt för att vinna
hjärtan, både mäns och kvinnors. Som general bar
han sporrar av guld, en skänk av sympatiserande
kvinnor i Maryland, och vanligen en ros i knapphålet;
hans gråa slokhatt, uppviken vid ena sidan, var prydd
med plymer; kring midjan bar han alltid virad en
bred gul silkesduk, arrangerad så att dess fransade
ändar hängde ned på vänster sida under värjgehänget.
Han hade brunt skägg, långa mustascher, blåa,
skrattande ögon och ett glättigt humör; han sjöng gärna
under sina ritter och ibland till och med under
pågående strid, och som oskiljaktig följeslagare hade
han med sig en banjovirtuos av negerras vid namn
Sweeney, som flitigt fick knäppa på sitt instrument
under lugna kvällar i inkvartering eller bivack. Han
var sin tids berömdaste kavallerigeneral, chef för
Robert Lees hela kavalleri, och stupade trettioett år
gammal vid Yellow Tavern i Virginia den 9 oktober
1864.
Den andre hette Nathan Bedford Forrest och var
näst Stuart den ryktbaraste kavallerigeneralen i
Sydstaternas arméer under det nordamerikanska
inbördeskriget. Han var en enkel och obildad man och kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
