Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gertrude Bell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Tyvärr”, svarade den unga damen, ”har jag en annan
uppfattning än ni, herr professor, om Karl I.” En
ilning av skräck gick genom studenter och åhörare;
men märkbarast var effekten på professor Gardiner
själv, som greps av sådan modlöshet och förvirring
att han genast bad en biträdande examinator fortsätta
förhöret med denna egendomliga unga person. Hon
själv, lika säker i fråga om kunskaper, klokhet och
okynne, satt oberörd och fick sitt högsta betyg med
glans, varpå hon drog bort från Oxford, ej utan ett
lämna efter sig ett förblivande rykte.
Framdeles kom denna säkra flicka att syssla med
åtskilligt i världen — med vidlyftigare, märkvärdigare
och delvis också svårare ting än kanske någon annan
ung dam som någonsin examinerats i Oxford —;
men hon förblev sig alltid lik i ett: hon tog alltid
högsta betyget i allt hon sysslade med. Miss Bell hette
denna flicka, banbryterska i fråga om bruna skor
och respektlösa ordskiften med professorer: Gertrude
Lowthian Bell. Hon var utrustad med en farfar som
var baronet och ägare till järnverk och gruvor, samt
en fader som småningom ärvde titel och förmögenhet
och som på lediga stunder offentliggjorde
spekulationer i lärd nationalekonomi, till det engelska
imperiets större eller mindre båtnad och uppbyggelse.
Men själv kom hon att sprida långt större glans över
namnet än dessa båda värdiga föregångare i
stamträdet, ty henne hade vänliga gudar utrustat på ett
sätt som helt avvek från deras vanligen ådagalagda
karghet gentemot människors söner och döttrar, De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
