Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dröm om människan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(närmare bestämt för 200 billioner år sedan, säger
Sir James Jeans, som uträknat detta mystiska datum)
liksom på givet tecken plötsligt börjat sno runt i små
cirklar, dem vi kalla atomer, i stället för att som annan
strålning fritt färdas framåt i rummet. Men denna
cirkelgående strålning, som är materien, tröttnar förr
eller senare på att gå runt och återtar efter hand sin
förra gestalt; så och så många millioner ton av solens
materia förintas varje minut, och även jordens slöare
atomer, en degenererad sorts materia av ovanlig art,
gå till sist samma väg, fast mera långsamt; största
delen av universums en gång skapade substans har
redan ångrat sig och blivit fri strålning på nytt. Allt
i det materiella universum är sålunda att fatta endast
som en egendomlig parentes, ett tillfälligt abnormt
tillstånd hos vissa strålar. Varje liten plikttrogen
atomcirkel, som för ögonblicket hjälper till att utgöra
mitt pennskaft eller min hjärna, skall en gång anse
sig ha lekt atom länge nog och skall då plötsligt räta
ut sig, — för att därefter fridfullt, endast med något
ökad våglängd, återupptaga sin momentant avbrutna
promenad genom det Einsteinska rummet.
Strålning var jag förr,
strålning blir jag åter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
