Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En dröm om människan - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
buds, och därmed måste han sägas ha lyckats bra. Han
kallar sin bok ”an essay in myth creation” och
definierar en myt, av den sort han försökt åstadkomma,
såsom ”ett uttryck — fulltonigt och ofta kanhända
tragiskt — för de högsta föremål för eftersträvan som
en given kultur är mäktig”.
Mr Stapledon ber på förhand sina läsare om ursäkt
för att han för ernåendet av den rätta tonen och
konstnärliga formen på sitt verk måst tillgripa en utväg
som kan te sig en smula otrolig: det är en av de sista
människorna som berättar alltsammans, en invånare
på Neptunus — dit mänskligheten på grund av
oroligheter i solen småningom måst emigrera — som
antages leva om 2,000 millioner år, omedelbart före
mänsklighetens slutliga undergång. Denne framtida
berättare tillhör ett släkte som psykiskt kan gå
baklänges i tiden efter behag, en procedur som han
närmare försöker beskriva, och han skildrar för en av de
första människorna, den nutida författaren,
mänsklighetens öden i fågelperspektiv under den period som
ligger mellan dem båda. Det är kanske vissa element
i Bergsons minnespsykologi som givit författaren detta
uppslag; det introduceras och genomföres på ett sätt
som inte blir särskilt störande, så mycket mindre som
tiden och dess väsen, bland allt som vi äro okunniga
om, utan tvivel är ett av de områden där vår
okunnighet är fullständigast.
Sedan det lilla första kulturexperiment, i vilket vi
för närvarande äro inbegripna, på grund av en allt mera
ensidigt blomstrande maskinpsykos och därav följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
