Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ruiner på Mesa Verde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET.
På Mesa Verde, hvars geografiska hufvuddrag i föregående kapitel skildrats,
möter man vid hvarje steg fornlämningar, tydande på att en talrik befolkning bebott
dessa nu så ödsliga nejder. På mesan och i bottnen af canons ser man på en mängd
ställen högar af grus och stenar. Vid närmare granskning kan man ofta urskilja
sammanhängande murar, stundom bildande ett eller flera rum. Grushögar, hvilkas storlek
visa, att de måste härröra från ganska ansenliga byggnader, träffas flerstädes i Mancos,
Navajo m. fl. canons, ehuru murarna till följd af det för atmosferiliernas inverkan
blottställda läget äro alldeles nedrasade. Dylika ruinhögar äro äfven ganska allmänna
på högplatån (mesan). På många ställen äro de af den utsträckning, att de måste
antagas härröra från hela byar eller små städer. På andra ställen kunna de vara helt
obetydliga, härrörande från ett enda rum.
Begrafningsplatser finner man äfven så väl på mesan som i canons. Deras
läge anges af en svag upphöjning men bäst af otaliga på marken kringströdda
skärfvor af lerkärl. För gräfningar i en dylik begrafningsplats skall i det följande
redogöras.
I flera afseenden märkligast äro ruinerna i grottorna, klippboningarna. Längs
hela Mancos Canon och i alla dess förgreningar, på smala afsatser, ofta högt upp i de
mest svårtillgängliga branterna, äro af huggna sandstensblock uppförda fästningsliknande
byggnader, hvilka till följd af sitt läge under ett skyddande klipphvalf äro mycket
väl bibehållna, ehuru de varit öfvergifna af sina invånare i flera århundraden, så
länge, att ingen tradition om dem kvarlefver hos de i trakten kringströfvande
Uteindianerna. 1
På grund af det skyddade läget äro icke blott stenmurarna utan ofta äfven
bjälkarna, som uppbära taken mellan de olika våningarna, utmärkt väl bibehållna,
och i de af fint torrt dam eller nedrasade sandstensblock uppfyllda rummen finner
man ännu i utmärkt väl bibehållet skick de husgerådssaker och verktyg, som en
gång tillhört klippboningarnas invånare. Till och med saker af trä, väfnader,
benverktyg och dylikt äro ofta utomordentligt väl bevarade, ehuru de troligen hvilat
i jorden öfver ett halft årtusende.
Det torde vara svårt att ens tillnärmelsevis söka angifva antalet
klippboningar i Mesa Verdes canons (Mancos Canon med alla dess förgreningar). Enligt
uppgift af Richard Wetherill uppgå de till öfver 500. Endast i klippväggarna
på båda sidor om Mancos Canon finnas mellan 40 och 50, de flesta dock obetydliga.
Klippboningarnas storlek är i högsta grad växlande. Cliff Palace har enligt R.
Wetherill 125 rum i bottenvåningen; Sprucetree House i Navajo Canon räknar omkring 75.
I ßA v?’,?’, lhe ancient and moclern Puebl° tribes of the pacific slope of the United
5m T’l ! l8\7; .593) Säger, att Ute-indianerna på frågan hvem som uppfört dessa bygg-
!n (lianerna w*" ,>Mo<5UltCh’>’ ^antydande på de i Arizona boende åkerbrnksidkande Moki-
ri dock att rZ, I 50m ’f.ge ,b0" 1 dessa trakter och väl kä™er Ute-indianerna, pä-
ManernVvoreÄ,H h/—g Mn. de hvita’ som användt den- d<= antogo, att Moki-
indianerna vore beslaktade med de forna invånarne i klippboningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
