Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Sammanfattning af vår nuvarande kännedom om klippfolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydväststaternas ruiner, skola bringa i dagen nya fakta, måhända ägnade att visa oss
förhållandena i en ny belysning. Jag gör därför icke anspråk på att här kunna lämna
någon på säkra bevis grundad redogörelse för klippfolkets eller pueblofolkens historia.
Därtill är vår kännedom om de trakter, där man träffar ruinerna af deras boningar,
ännu alltför ofullständig. Men så mycket känna vi dock redan, att vi med ganska
stor sannolikhet kunna spåra dessa folks härkomst och följa utvecklingen af deras
egendomliga kultur.
Vi vilja först undersöka den första af här antydda frågor, den om
pueblofolkens härkomst. Den ursprungliga pueblokulturen, sådan vi finna den typiskt
utvecklad hos Mesa Verde’s klippfolk, kan spåras snart sagdt öfverallt inom ett skarpt
begränsadt område, för hvars utsträckning i det föregående redogjorts. I södra delen
af detta område kunna vi spåra främmande inflytelser, fornlämningarna synas här vara
af mera olikartad beskaffenhet. I den norra däremot, inom Colorado-området, äro
lämningarna från traktens förhistoriska befolkning af en och samma karakteristiska, i
flera afseenden för dem alldeles egendomliga typ. Det finnes ingen öfverensstämmelse i
stil, inga öfvergångar, som skulle kunna berättiga oss att sammanställa pueblofolkens
kultur, sådan denna visar sig i byggnadskonst och lerkärlstillverkning, med något
annat folks odling. Denna kultur bär i dessa hänseenden helt och hållet
originalitetens prägel. Om vi däremot studera pueblofolkens öfriga husgeråd, deras vapen
och redskap, finna vi knappast några väsentliga afvikelser från nomad-indianerna
i allmänhet. Det är tydligt, att klippfolket icke utgör någon från dessa indianer
skild ras utan är med dem besläktadt. Flera andra omständigheter tala härför.
De kranier, jag träffade i klippfolkets grafvar, afvika, enligt prof. Retzius, icke
väsentligt från kranier af kringboende nomadstammar. Estufans runda form förklaras
lättast därigenom, att man anser den såsom en reminiscens från klippfolkets
nomadstadium. Det måste finnas någon mycket tvingande orsak, hvarför en sådan form
användts, då ju anläggningen af ett cylindriskt rum inom en komplex af rektangulära
rum är förenadt med ganska mycket arbete. Vi veta ju, huru envist naturfolken
bibehålla allt, som står i förbindelse med deras religiösa föreställningar. Hvad är
därför naturligare, än att man för det rum, där de med religionen förbundna
ceremonierna förrättades, af religiösa hänsyn bibehöll den ursprungliga bostadens,
nomadhyddans, runda form. En ytterligare bekräftelse på hvad som nyss anförts finna vi
uti konstruktionen af estufans tak (se sid. 58), som öfverensstämmer med det
byggnadssätt, som användes af vissa nomad-indianer vid uppförande af deras wigwams.
Om vi således å ena sidan otvifvelaktigt måste anse pueblofolken härstamma
från nomad-indianerna, visar å andra sidan, såsom nyss nämndes, de förstnämnda folkens
kultur några mycket väsentliga afvikelser. De stodo i vissa hänseenden otvifvelaktigt
högre än sina förfäder nomad-indianerna. Men det för pueblokulturen egendomliga
finner sin förklaring i de omständigheter, under hvilka denna utvecklades. Om ett
nomadfolk, som hufvudsakligen lefvat på jakt, af mäktigare grannar trängts från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
