Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelse till Konungen i prispolitikfrågan med sockerindustrien som speciellt exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förberedelser har densamma haft det bästa stödet af de tyska
statsmakternas vidsynta och förutseende prispolitik, hvilken i ett flertal kända
fall går ut på att genom en gynnsam prissättning lämna
exportindustrierna och däribland äfven de äldre före kriget grundade tillfälle att
helt afskrifva kostnaderna för sina verk och anläggningar. Så är t. ex.
förhållandet med den tyska tjärfärgs- och kväfvetillverkningen. Den
tyska industrien är ock, tack vare denna myndigheternas omtänksamma
prispolitik, synnerligen väl rustad för att med kraft kunna upptaga
konkurrensen. De exceptionellt låga tillverkningspriserna, den således har
att räkna med, tillsammans med den fördel, som den låga markkursen
under de första åren efter kriget bjuder, komma att göra den svenska
industriens kamp för tillvaron i en kommande tid ytterst svår, såvida
icke förutsättningarna för dess lifs betingelser snarast genom en framsynt
prispolitik afsevärdt förbättras. Att så sker är så mycket mera af nöden
som prispolitik af antydd riktning föres icke blott i Tyskland utan äfven
i ententeländerna, specielit England. I detta sammanhang må man icke
förglömma den konkurrenskraft, som industrien i Nordamerikas Förenta
Stater besitter tack vare de exceptionellt stora vinster, som tillförts
densamma genom kriget. Vidare må framhållas, hurusom vår svenska
industri icke kan stödja sig på inhemsk bränsletillgång, utan därvidlag är
beroende af de krigförande staternas nåd.
Tiden torde därför nu vara inne, att myndigheterna vid sina
berättigade sträfvanden att hålla priset å konsumtionsvaror nere mera allmänt
tillämpa en prispolitik, som jämväl lämnar rum för en rättmätig vinst
åt industrinäringen. Om så ej blifver fallet, löper nämligen densamma
fara för sitt bestånd och sin lugna utveckling, värden som särskildt nu,
då det gäller att med alla medel vidmakthålla och öka dess
produktionsförmåga icke böra få äfventyras.
Att den prisreglerande politik, som hos oss blifvit förd under kristiden,
träffat många grenar af den kemiska industrien särskildt hårdt är ju
tydligt, då just denna i högre grad än de flesta andra industrier förser
allmänheten med direkta konsumtionsvaror. Såsom representant för denna
industri har därför Sveriges Kemiska Industrikontor ansett sig icke böra
underlåta att för Eders Kungl. Maj:t framföra sina allvarliga bekymmer
för icke blott den kemiska industriens utveckling i vårt land utan äfven
i åtskilliga fall för den nu förefintliga industriens bestånd efter kriget,
hvilket så mycket mer med skäl kan befaras, som för de flesta af dess
produkter endast ett svagt eller intet tullskydd förefinnes. I detta
sammanhang bör därjämte tagas i betraktande, att just Sverige och dess
befolkning i ovanligt hög grad besitter många förutsättningar för en
kemisk industri.
Att emellertid här i detalj påvisa de värden, som inom den kemiska
industriens olika grenar stå att vinna eller som löpa fara att förloras,
skulle föra oss för långt. Industrikontoret har därför valt ett specialfall
- en af våra största kemiska industrigrenar, den svenska
sockerindustrien. Premisserna äro nämligen där på grund af ett flertal
framställningar och en vidlyftig diskussion i dagspressen redan mera allmänt
kända. Vidare förtjänar detta fall desto mer att tagas i skärskådande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
