Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelse till Konungen i prispolitikfrågan med sockerindustrien som speciellt exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildats, stigit i pris, så att realvärdet däraf numera vida öfverstiger det
nominella aktiekapitalet.
Det kan därför enligt Industrikontorets mening icke anses förenligt
med rättvisa och billighet, att ett företag, som representerar en af våra
största och viktigaste kemiska industrier, genom tvångsåtgärder från
statens sida beröfvas möjligheten att erhålla en vinst, som icke öfverstiger
vanlig bankränta å i bolaget befintlig egendom efter nu gällande värden.
Man torde ej heller vid bedömandet af bolagets verksamhet få glömma
bort den ofantligt stora nytta, som den inhemska sockerindustrien gjort
vårt land, och de värden, den skapat åt andra näringar. Jordbruket i
betydande delar af vårt land står nämligen i största tacksamhetsskuld
till sockertillverkningen. Det är sockerindustrien, som skapat betodlingen
och därigenom ökat jordafkastningen och jordvärdet, icke tvärtom.
Betodlingen har haft till följd, att exempelvis den skånska jorden kommit
i så hög kultur, att den areal, som odlas med annat än sockerbetor, nu
afkastar lika mycket eller mera, än hvad hela åkarearealen skulle gifvit
utan betodling. Industrien har haft stor nytta af sockertillverkningen,
exempelvis gödselämnesfabrikationen, kalk- och kolbrytningen, de
mekaniska verkstäderna m. fl. Vidare har landets järnvägsnät, i synnerhet
det skånska, haft mycket betydande fördelar utaf transporten af betor
och andra råvaror för sockerindustrien.
I detta sammanhang må därjämte erinras, att enligt »Sociala
Meddelanden» 1917, häft 9, sid. 1119, har priset å bitsocker från augusti 1913
till augusti 1917 ökats med endast 4,5 %, medan prisförhöjningen å
andra viktiga förnödenheter, såsom mjölk, smör, mjöl, kött och fläsk för
samma tid varit 12,8 - 99,3 %. Man jämföre ock den obetydliga
stegringen i sockerpriset hos oss med den i Danmark och Norge enligt
Sociala Meddelanden 1917, häft. 9, sid. 1068, resp. 26 och 126 %. Den
obetydliga prisökningen i Sverige är så mycket mera beaktansvärd som
kostnaderna för sockerproduktionen stigit afsevärdt.
Enligt Svensk Författningssamling n:r 760/1917 har priset å krossad
melis fastställts till 69 öre pr kg. i minuthandeln och vanligt bitsocker
till 73 öre pr kg. Då c:a 60 % af hela konsumtionen kan anses
utgöras af den förra sorten, torde medelpriset för den vanligaste
sockerförbrukningen kunna sättas till 71 öre pr kg. Svenska Sockerfabriks
Aktiebolaget har begärt, att nu gällande pris skulle få ökas med 2,5
öre pr kg., alltså till 73,5 öre i minut. En jämförelse af detta pris
med tidigare och nu gällande medelpris å våra vanligaste födoämnen,
såsom smör, margarin, mjölk, potatis och bröd m. fl., under iakttagande
af de olika kalorivärdena för dessa produkter, visar icke blott att socker
är den vara, hvarå priset minst stegrats, utan därjämte att socker är
vårt ojämförligt billigaste födoämne, billigare än till och med både bröd
och potatis (jfr bil. 1). Socker är således ett verkligt folknärinsgmedel.
Vidare må icke förglömmas, att det jämte salt är vår viktigaste krydda,
som sätter smak på annan föda. Socker skulle nämligen, innan det
blefve i pris, beräknadt efter kalorivärdet, likställdt med vårt billigaste
födoämne, hårt bröd, betinga 88 öre per kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
