Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre meddelanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framställning af sulfitsprit i Tyskland. »Framställningen af sprit ur
sulfitlut utöfvas af en svensk fabrik, hvars patenter regeringen förvärfvat
för att möjliggöra för de tyska cellulosafabrikerna ett motsvarande
utnyttjande af sulfitlutarna och samtidigt möta spritknappheten. För
de nödvändiga anläggningarna beviljades företagen räntefria och
ouppsägbara lån, hvilka till hälften skulle bestridas af riksregeringen, till hälften
af den förbundsstat, inom hvars område anläggningen befunne sig. I
framställningen af denna sulfitsprit äro, enligt ett meddelande den 12/l2 17
af riksrådet von Schanz i riksrådskammarens utskott, trenne bayerska
aktiebolag intresserade, nämligen A. G. für Maschinenpapierfabrikation
i Aschaffenburg, Oberbayerische Zellstoff und Papierfabrik A. G. i
Redenfelden och Simoniusschen Zellulosefabriken A. G. i Kehlheim.
Kostnaderna för dessa tre anläggningar belöpa sig till 2 017 454 Mk, hvaraf
hälften alltså kommer på Bayerns räkning. Cellulosafabrikerna måste
leverera den framställda spriten till ett pris af 20,50 Mk pr hektoliter.
Krigsutskottet aflämnar spriten till spritcentralen för 75 Mk. Af
öfverskottet, 54,50 Mk, gå 12 Mk till täckandet af de svenska licensafgifterna,
krigsutskottets omkostnader och som premier till cellulosafabrikerna, så
att 42,50 Mk återstå för ränta och amortering.» (Z. f. ang. Chemie,
d. 4 jan. 1918).
Ofvanstående notis hade på det häftigaste upprört en tysk fackman,
som till nämnda tidskrift insände följande: »För framställning af sprit ur
sulfitlut behöfver en tysk fackman, som behärskar jäsningstekniken, inga
slags patent, arbetssättet är för honom själfklart. Visserligen lät en svensk
vid namn Wallin för en del år sedan patentera en metod för
framställning af sprit ur affallslut och som han senare afträdde till firman Ethyl
i Falun. Af denna senare hade krigsutskottet för ersättningsfodermedel
förvärfvat patentet för att mot licensafgifter ställa det till framtida tyska
sulfitspritfabrikers förfogande. Detta patent, som redan länge inom
fackkretsar frånkänts hvarje värde, har för öfrigt äfven i uppfinnarens
hemland, Sverige, förklarats ogiltigt. Framställningen af sprit ur sulfitlutarna
är alltså på intet sätt beroende af A. B. Ethyls patenter. Vid ett
sådant sakernas läge är det blott att beklaga, att för denna värdelösa
metod ganska aktningsvärda licensafgifter flutit och ännu komma att flyta
till utlandet. Dessa licensafgifter lära dock uppgå till närmare en half
million mark.»
Hvarpå redaktionen svarar: »Härtill är att anmärka, att licensafgifter
utgå för det ännu giltiga tyska patentet. Efter hvad vi från annat håll
hört, har framställning gjorts om detta patents upphäfvande.» (Z. f. ang.
Chemie, d. 15 febr. 1918).
Den gode insändaren glömmer visserligen härvidlag, att det kanske
ej varit så mycket för själfva metoden, man betalat de kritiserade
licensafgifterna, utan snarare för den erfarenhet, uppfinnaren hunnit samla
inom fabrikationen i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
