Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
2. Med de nu (den 7/u 1918) i Stockholm gällande minutpriserna
___________(enligt uppgift från de olika lifsmedelsbyråerna)_______^^
! . Pris I !
I Prisö^ kg’ Kal- Pr kg- ^Pr i^000 kal-l %
ore | i
:________________________________________1 i i i
Socker (bitsocker)............ 90 3,960 22,7 100
Mejerismör.....................i 720 7,568 95, i 419
Landtsmör .....................j 575 7,568 ! 76,o 335
Flott, lägst .....................! 500 9,230 j 54,2 239
Oskummad mjölk............! 43 650 | 66,1 291
I Separerad mjölk............... 25 350 ! 71,4 314
iPotatis, otillagad ............j 31 819 ! 37,8 167
IS. k. franskt bröd, billigast 126 2,300 | 54,7 241
iLimpa billigast ............... 117 1,930 I 60,6 267
|1918 års spisbröd, billigastj 95 2,970 | 32,o i 141
Man kan då uppställa frågan: Hnru mycket skulle sockret få kosta
för att i Stockholm ej blifva dyrare än det billigaste spisbrödet? Svar:
126,7 öre pr kg.
Vidare: När sockret kostar 90 öre pr kg., hur mycket skulle då det
billigaste brödet få kosta för att ej blifva dyrare efter näringsvärde. Svar
67,4 öre pr kg. i st. f. 95 öre.
En jämförelse mellan å ena sidan priset å socker och t, ex. kött å
å den andra skulle visa ännu mycket högre siffror till köttets nackdel.
Under dessa omständigheter är det således ur folknärings- och
nationalekonomisk synpunkt synnerligen oklokt att genom ett lagstadgadt lågt
pris på socker hindra produktionen däraf och därmed sockerbetodlingen.
Ingen husmoder här i landet skulle tveka att med glädje betala ett mycket
högre pris för sockret, om det blott kunde fås. Utländskt socker får ju
betalas med 3,2 5 kr. pr kg. Hon känner mer än väl af erfarenheten från
denna sockerknapphetens tid hvilka svårigheter och kostnader hon fått
dragas med till följd af denna sockerbrist.
Så t. ex. säljes s. k. sockerlag, d. v. s. en (importerad) sockerlösning
med en halt af 51 % socker genom Stockholms stads lifsmedelsnämnd,
exempelvis i Centralsaluhallen här, för 5,7 5 kr. pr liter, hvilket då specifika
vikten af lösningen är 1,2 4 motsvarar ett sockerpris af 9,09 kr. pr kg.
Till följd af sockerbristen har äfven efterfrågan på konstgjorda sötmedel
blifvit så stor att hvarken importen eller den inhemska tillverkningen
däraf motsvarar efterfrågan, ehuru dessa sötmedel efter deras sötma äro
mera än dubbelt så dyra som socker och ehuru de icke hafva något som
helst näringsvärde.
Ur de mindre bemedlade samhällsmedlemmarnas synpunkt är riklig
tillgång på socker, i synnerhet under nu rådande dyrtid," som nog kommer
att räcka länge ännu, synnerligen eftersträfvansvärda Riksdagen bör därför
på alla rimliga sätt uppmuntra sockerbetodlingen och därmed äfven
möjliggöra tillgången på större mängder socker. Detta så mycket hellre som
intet nytt kapital för nyanläggning eller utvidgning af sockerfabriker
härför är erforderligt, eftersom de redan befintligas kapacitet är inemot
dubbelt större än för den hittills normala afverkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
