Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
fodervärde an korn med halm. Det framgår också att endast melass
och betmassa, med frånseende • af sockrot i betan och af blasten, har högre
fodervärde pr hektar än kärnan i höstråg, odladt hö och kärnan i hafre.
Vidare framgår att i de-flesta fall för Malmöhus län förhållandet är
gynnsammare för öfrig skörd i förhållande till sockerbelan än för hela
riket, således är det en fördel att så stor procent af åkerarealen som
möjligt användes för betodling. För öfrigt torde denna uppställning utan
kommentarier tala för sig själf ett klart och tydligt språk.
Visserligen är det sannt ait betmassan är ett s. k. saftfoder, som i
likhet med melassen saknar ägghvita och fett och att de således icke
utgöra fullkomliga fodervaror, som ensamt kunna användas, men
erfarenheten har visat att betmassa och melass kunna gifvas i sådan mängd
tillsammans med annat foder att mycket mera än som nu produceras af
dessa affall från sockerfabrikationen kan förbrukas utan skada för djuren.
En ökning af betafealen af 10,000 hektar, alltså till c:a 40,000 hektar,
skulle — det framgår af ofvanstående uppställning — gifva så mycket
affall, som motsvarar 21,100 hektar odladt hö i fodervärde. Man skulle
därigenom alltså vinna 11,100 hektar åker, som kunde tagas från
höodlingen och användas för brödsädsproduktion, utan att fod er kvantiteten
för djuren minskades; den skulle tvärtom ökas genom halmen och kliet
fran denna brödsädsodling, således en ytterligare fördel af utsträckt
socker-betodling.
I det föregående har räknats endast med foderenheter pr hektar i de
ifrågavarande produkterna, sådana de skördas. Det skulle emellertid kunna
tänkas att genom den tekniska bearbetningen af sockerbetan till socker
m. m. och af brödsäden till mjöl och kli samt om äfven för potatis räknas
i kalorier till människoföda andra resultat kunde uppkomma. Så är
dock icke förhållandet, såsom af det följande framgår, där det icke allenast
räknats med hela rikets skörd, utan ock särskildt med Malmöhus läns,
af skäl som i det föregående omnämnts.
Vid förmälning till finsiktadt mjöl erhålles enligt meddelande från
föreståndaren för Aktiebolaget Saltsjökvarns Oereallaboratorium, ingeniör G.
Molin, af
! ’ i
Hvete Råg I
i Mjöl ...................% 75 65 i
i Kli............................ -\ -J4 34 [hvaraf l,2kg.
1 Fftrliwt..................... 1_____________1 1 f- e-
101) 100 |
Enligt Nils Hanssons Utfodringslära har ägghvita ett fysiologiskt
värmevärde af 4,100 kalorier pr kg., det smältbara fettet i sädesslagens frön
8,300 kal. och kolhydraterna 4,180 kal. pr’kg.
Enligt standardverket: Die mensehliehen Nahrungs- und Genussmittel
von J. König häller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
