Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
till viss finhet, »60—100 mesh» (0,20—0,12 mm.) malda malmen
försättes med vatten (l: 1) och litet tung olja, 4—500 gram per
ton malm. Som olja användas billiga kvalitéer, såsom kreosotolja,
tjäroljor och råoljor från petroleumdestillation. Efter utrifningen
tillsättes ytterligare tre delar vatten och den uppslammade malmen ledes
in i maskinen, där droppvis s. k. lätt olja, af terpentintyp, tillsättes
med 50—60 gram per ton malm. Den vid cylinderns rotering
insugna luften pressas genom centrifugalkraften ut genom cylinderns
springor och kommer i intim kontakt med den roterande vätskan.
Mineralpartiklarna omgifvas härunder af ett tunnt lager af
oljeemulsion, som bringar dem att flyta upp öfver frotteringskammarens läpp,
från hvilken koncentratet uppsamlas. Flottationsmaskinerna byggas
dels af stål, dels, där det gäller att behandla material som innehåller
mineralsyror, af trä. För analyser har denna metod fått en viss
användning och härvid användas mindre maskiner.
Vid bearbetning af fattigare kopparmalmer användes en s. k.
klormetod, bestående i malmens krossning (till 20 mesh=0,63 mm.)
och anrikning, det anrikade mineralets blandning med klorcalcium
och denna blandnings upphettning i en lutande, med kolpulverbläster
eldad ugn. De härvid uppkommande kloriderna af koppar, silfver
och guld bortföras af de varma förbränningsgaserna, hvilka
cotrelli-seras eller efter gasens afkylning filtreras. Kloriderna tillvaratagas som
ett gulaktigt pulver och nedsmältas med öfverskott af kol och kalk i
grafitdeglar. Järnklorid och andra föroreningar stanna i ugnen eller
sedimentera i en kyltrumma, som installeras mellan ugnen och
cotrel-liserings-respektive filtreringskammaren. Metoden var under
utarbetande vid Utah University’s mineralogiska laboratorium och en
s. k. »unitplant», en anläggning i fabriksmässig skala,
experimenterade med densamma.
En annan af professor Bradford omnämnd metod bestod i
behandling af kopparkoncentratet med 5—8 %-ig svafvelsyrlighetslösning
i träkar. Vid behandlingen uppstod en grön lösning, innehållande
kupro- och kuprisulfit jämte, till följd af oxidation, c:a 25 % koppar
sulfat. Vid lösningens upphettning fälles koppar och kopparoxid
under syrgasutveckling. Fällningen, den rena kopparn jämte oxiden,
garas i ugn. Sulfatet utfälles på vanligt sätt på järn.
Aluminium har fått en mycket utvidgad användning. Under kriget
exporterades betydliga mängder i pulverform till de krigförande, som
använde pulvret blandadt med ammoniumnitrat för framställning af ett
sprängämne, ammonal. Den inhemska produktionen har ökats från 30
tons 1890 (3,500 tons 1900, 24,000 tons 1910, 50,000 tons 1915, 70,000
tons 1916) till 90,000 tons år 1917. Råmaterialet är bauxit från Arkan
sas, aluminiumoxid och fluoraluminium efter kaliextraktion ur alunit.
Fabrikerna äro belägna i närheten af de hydroelektriska
kraftanläggningarna vid Niagara Falls N. Y., Pennsylvania, New Jersey,
Maryland och N. Carolina. Man har sökt på lämpliga områden
ersätta tenn med aluminium. Bristen på tenn inom landet har gifvit
upphof till åtskilligt forskningsarbete för att ersätta tenn och
tennsalter äfven med andra ämnen. Endast för att »tynga» silke an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
