Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
en på intresseprincipen baserad kommunal näringsskatt, ofta vidtagas af
näringsföretagen själfva. Så torde exempelvis de större industriella
företagen sörja för att de gamla arbetarne, sedan deras egentliga
arbetsförmåga upphört, beredes inkomst genom lättare arbeten och på ålderdomen
erhålla understöd eller pensioneras.. I regel anser nämligen hvarje
välskött industriföretag här i landet det vara oförenligt med dess anseende
att låta sina arbetare anlita kommunen. Detta torde förklara, hvarför
på försörjningshemmen industriarbetare endast i ringa mån förekomma,
då däremot s. k. fria arbetare vida oftare där återfinnas. Om därför
en särskild näringsskatt pålägges industrien, kan det äfven befaras, att
vederbörande företag på grund af de ökade skatteskylderna se sig tvungna
att mera sparsamt påtaga sig anmärkta frivilliga utgifter, vilken
konsekvens socialt sedt vore ett föga lyckligt eller eftesträfvan svärd t resultat.
Det synes med tanke på nu anmärkta förhållanden synnerligen
tvifvelaktigt, om det verkligen finnes bärande skäl för införandet af en
kommunal näringsskatt.
Skulle det emellertid vid en närmare undersökning visa sig, att från
rent teoretisk synpunkt skäl ändock kunna anföras för förslaget att
pålägga näringarna en på intresseprincipen byggd kommunalskatt, så syne3
man likväl af praktiska orsaker böra afstyrka ett dylikt förslag, och
detta icke minst därför, att det enligt Industrikontorets åsikt är omöjligt
att anordna en näringsskatt så, att den ej i ett mycket stort antal fall
blifver ytterst obillig och orättvis. Ojämna och godtyckliga
beskattningsformer har man all anledning att jmdvika.
I byråchefens betänkande uppräknas åtskilliga olika faktorer; till hvilka
hänsyn skulle kunna tagas vid anordnandet af en näringsskatt (det i
näringen nedlagda kapitalet, omsättningen, afkastningen, arbetarepersonal
len) och göres därvid det uttalandet, att ingen af dessa faktorer syntes
ensam för sig kunna utgöra en teoretiskt fullt tillfredsställande grundval
för en sådan skatt. Detta uttalande är otvifelaktigt riktigt, men samma
dom kan sannolikt äfven fällas öfver hvarje försök att finna en dylik
grund,-val genom en kombinering af två eller flera af de omtalade faktorerna.
Påståendet att en teoretiskt tillfredsställande måttstock för näringsskatten
skulle kunna vinnas genom en kombination af två eller flera af de
ofvannämnda faktorerna är fullkomligt obevisadt och det förefaller omöjligt att
leda detsamma i bevis. I verkligheten torde det tvärtom förhålla sig så,
att det icke låter sig göra att finna någon tillförlitlig allmängiltig mätare
af graden af det intresse, som förenar näringarna med de kommuner >
hvarest de drifvas. De särskilda näringsföretagen äro sinsemellan allt
för olika och förhållandena inom de olika kommunerna växla allt för
mycket för att något dylikt skall kunna lyckas.
Man bör i detta sammanhang icke underlåta att beakta det ofta
förekommande förhållandet att en viss näring orsakar större olägenheter och
kostnader för en eller flera af grannkommunerna än för den kommun,’
där näringen drifves. Detta kan exempelvis blifva händelsen, då arbetarne
bo i en kommun och näringen idkas i en annan,’ äfvensom i åtskilliga
andra fall. Det finnes vid sådant förhållande ingen anledning att påföra
en industri näringsskatt i kommunen A, där industriföretaget är beläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
