Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om metafysikens delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till övriga filosofiska vetenskaper samt uppgiften att angiva
metafysikens egen indelning. Själva denna föreläsning kan
under sådana förhållanden betraktas som ett bidrag till
metafysikens inledning, ehuru den måste få vida mera blott
tangerande karaktär än en systematiskt utarbetad
framställning i och för en utförd metafysik borde äga.
Något längre, men icke mycket, skall jag dröja vid
metafysikens andra huvudkapitel, om jag så får uttrycka mig.
Detta kan lämpligen betecknas som dess
kunskapsteoretiska del.
Sammanhanget mellan metafysik och kunskapsteori har
sin egentliga historiska impuls i Kants kriticism, enligt
vilkens grundtanke — en smula moderniserad — just
kunskapsläran är den disciplin, med vilken alla övriga filosofiska
vetenskaper och i all synnerhet metafysiken ha att hålla sig i
rapport för att, såsom Kant uttryckte sig, bli så »kritiska»,
d. v. s. kunskapsteoriskt kritiska, som möjligt. Vad
särskilt metafysiken vidkommer, så måste den — ju för dess
bättre — göra sig reda för själva det kunskapsorgan, genom
vilket det åstundade metafysiska vetandet skall vinnas,
samt de kunskapsresurser, som stå till ens disposition vid
utförandet av den uppgift, som är metafysikens. Om såväl
det ena som det andra lär just kunskapsläran, och det
kunde under sådana förhållanden tyckas vara tillräckligt att
endast hänvisa till denna i stället för att i metafysiken själv
inarbeta ett särskilt kunskapsteoretiskt kapitel därom.
Men kunskapsläran bildar tyvärr icke ett så enhetligt samt
en gång för alla giltigt och kanoniskt system, att man kan
använda en dylik bekväm hänvisningsmetod. Metafysiken
får icke en vederbörligen otvetydig och bestämd
kunskapsteoretisk orientering, om man icke åtminstone i allmänna
drag tecknar konturerna till den kunskapsteoretiska
grundåskådning, som uppbär och genomsyrar den. Detta är i
våra dagar mera än någonsin behövligt, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
