Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om metafysikens delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst tre andra kärnord, nämligen med orden
naturområdet, själslivets område och »die Phänomenologie des
Geistes», som är Hegels berömda uttryck för saken. Inom
samtliga dessa sfärer har alltså metafysiken att i sin
fenomenologiska del orientera sig — ju grundligare och mera
omfattande naturligtvis desto bättre. Detta är en
intressant och givande uppgift, men jag kan här icke närmare
inlåta mig på problemet, utan sammanfattar vad jag sagt
genom att framhålla, att metafysiken äger en
fenomenologisk del och att denna i sin ordning förgrenar sig i en
naturens fenomenologi, en själslivets samt en det andliga livets
fenomenlära. Och liksom naturens fenomenologi hänvisar
uppåt på själslivets, så hänvisar själslivets på det andliga
livets. Denna hänvisning företer på samma gång bilden
av en stigande serie eller kurva, ty nästan med
nödvändighet ter sig själslivet som ett högre i jämförelse med naturen
och det i egentlig mening andliga livet som ett högre i
jämförelse med det blott och bart psykiska livet. Angående
skillnaden mellan »själsliv» och »andligt liv», så kan jag här
icke ingå i någon intermessoutredning av denna differens.
I omedelbar fortsättning av metafysikens fenomenologiska
del följer den på samma gång analytiska och regressiva
avdelning, som jag kort och gott kallar metafysikens
analytik.
Genom en analys av den givna verkligheten i alla dess
anförda huvudavdelningar har man närmast att söka bana
sig väg till en uppfattning av den allmänna beskaffenheten
av de grunder, på vilka nämnda verklighet hänvisar. Det
duger följaktligen icke att så att säga fritt framteckna
dessa grunder, utan de måste koncipieras med stöd och hjälp
av den analys, varom här är fråga. Det är också under
gången av denna regressiva analys och interpretation, som
den givna verkligheten ådagalägger sin berörda normativa
betydelse. Visar det sig t. ex., att nämnda verklighets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
