Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring inuti hvirflarna, och där medfölja luftens rörelse, men
hela hvirfveln samtidigt rör sig framåt, så har åskvädret en
tvåfaldig rörelse, och man kan ej af dess lokala rörelse
öf-ver ett ställe sluta till dess gång och utbredning öfver landet.
Det senare slaget åskväder åter, som Mohn kallar
»värmeåskväder», förekommer på den varmaste tiden af året och af
dagen. De stå sålunda i närmaste samband med maxima.
Det är under dessas inverkan som hettan blir starkast.
Afdunstningen från jordytan påskyndas då, och vattenånga
samlas i de lägsta luftlagren, oaktadt luften på större höjd,
såsom vi ofvan sett, är synnerligen torr. Det är vid sådana
tillfällen, som luften så småningom blir »tryckande» och man
känner att »det är åska i luften».
Emellertid är det som bekant alltid svårt att uppdraga
skarpa gränser i naturen. Så äfven här. Båda slagen
åskväder förekomma nämligen ofta samtidigt i närgränsande
trakter af landet. Hvirfvelåskvädren få ej häller betraktas
såsom ett sammanhängande molnlager, som af stormen föres
fram öfver landet. Åskvädrens rörelse, äfven då den är som
mest regelbunden, sker dock alltid mer eller mindre
språngvis, och äfven deras styrka varierar till den grad under
fortgången öfver landet, att den på vissa ställen nedgår till 0,
för att kort därefter åter uppträda med full kraft.
Hvirfvelstormen, eller det barometriska minimet, med sin uppstigande
luftström kan således snarare betraktas såsom en bland
orsakerna till åskvädrens uppkomst, än som förande dem med
sig. Understundom, t. ex. om nätterna eller under den kalla
årstiden, är denna orsak ensam för sig tillräcklig att
framkalla åskväder af större styrka. Dessa slags åskväder visa
också en ovanligt stor regelbundenhet i sin fortskridande
rörelse. Vid andra tillfällen verkar hvirfveln åter mera
såsom underlättande lokala åskväders bildande, företrädesvis
på lämpliga platser, såsom bärgstrakter, mot hvilka fuktig
luft pressas i höjden, o. s. v. I detta fall kan någon
regelbunden fortskridande rörelse lika litet spåras, som vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
