Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skyddslagstiftningen och kvinnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
först av 1908 års riksdag. Den offentliga diskussion,
som uppstod med anledning av förslaget om
nattarbetsförbud, var mycket livlig och meningarna för och emot
lagen bröto sig ganska skarpt. Särskilt från kvinnohåll
gjorde man invändningar. Dels genom den första svenska
socialdemokratiska kvinnokonferensen, dels genom två
protestinlagor till yrkesfarekommittén, en från Fredrika
Bremerförbundet och en från Typografiska
kvinnoförbundet, protesterade kvinnorna mot ett nattarbetsförbuds
införande. Ett sådant förbud, framhöllo de, skulle för
det första strida mot kravet på likställighet mellan man
och kvinna och för övrigt var det fara värt att en dylik
lag skulle beröva många arbeterskor en god plats samt
för andra försvåra möjligheten att få platser.
Emellertid framhöllo skyddslagstiftningens vänner att
intet av dessa skäl borde hindra nattarbetslagens
införande. Kvinnan var nu en gång en fysiskt mindre
motståndskraftig individ och man borde i henne främst
se hemmets sammanhållande kraft samt det nya släktets
moder och fostrarinna. Och genom tysk och engelsk
statistik är det bevisat att ett förbud mot nattarbete av
kvinnorna inom industrin verkat gott, i det det medfört
lägre dödlighetssiffra för såväl kvinnor som barn.
Vad den sidan av saken beträffar, att man fruktade
att ett nattarbetsförbud i Sverige skulle medföra att en
del kvinnor, särskilt typografer, skulle bli avskedade och
få svårt att erhålla nya platser, medgåvo
skyddslagstiftningens förespråkare visserligen att man i utlandet nog
gjort dylika erfarenheter. Men genom en statistisk
utredning från Kommerskollegii arbetsstatistiska avdelning
bevisades att antalet av de kvinnor i Sverige, som skulle
drabbas av nattarbetsförbudet, var relativt litet. Av 895
typografer skulle endast 128 beröras av lagen; övriga
arbeterskor, som genast skulle komma under förbudet,
voro till antalet något över 1,300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
