Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gomorrn-gomorrn, gosse. Å-å välkommen åter till
ditt ar-be-te.»
Samtidigt dunkar han sonen tvenne gånger med
flatan över axeln.
Den gamles och den unges ögon mötas. Spjuvern
leker i den gamles. Den unges äro sonliga och devota,
trots åldern och ställningen inom det stora företaget.
Far och son fortsätta in i vice direktörns rum, som
enligt städerskan Tinas utsago »loktar precis som i ett
växthus».
Direktör Northon har ingen aning om denna
tjänstemännens uppmärksamhet mot rederiets hemvändande
kronprins.
Den gamla stramar upp, ser sig omkring, riktar sedan
blicken mot sonen. Det kommer något fuktigt i de
gamla ögonen, som inte förmå motstå reaktionen. De
underhavandes vackra bevis på tillgivenhet talar till
hans patriarkaliska hjärta. Han kämpar emot för att
icke visa det. Men tonfallet förråder rörelsen på
djupet, när han, vänd till sonen, säger:
»De’ ser — hm — ut, som om du vore efterlängtad,
Henry — äm-häm.»
Lika mycket den gamles tonfall som blommorna kom
den unges öga att fuktas. Här var han i alla fall
hemma. Här var hans värld — och hans framtid.
Gamle direktörn harklar sig ett par gånger: äm-häm,
tvinnar de gula mustaschspetsarna, sätter sedan upp
huvudet och riktar med en ryck blicken ut mot den
stora kontorslokalen, avdelad i båsliknande småkontor
och alla försedda med genomskinliga glasväggar.
Direktör Northon kan utan brillor eller pincenez se ända
bort till motsatta sidan. Hela vägen bort igenom
lutande ryggar, böjda nackar och huvuden. Arbetet är
redan i gång. Då säger direktör Northon.
»Jaha — äm-häm — jag går väl in till mej så länge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
