Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gra där — som om de stannat av en slump eller inte
orkat längre. Solen sjunker över Hisingbergen: varven
och verkstäderna på andra sidan älven bada i guld,
orange, ljusrött. Färgerna skifta i tur och ordning,
medan dockornas gigantiska båtskrov kasta sina
slagskuggor långt ut i den pärlskimrande strömfåran. Hela
den stora hamnen, vilkens alla lemmar, likt ett
jätteväsen, nyss skälvt av liv, ligger stilla. Allt är så tyst,
att styrman Ankar hör ekot av sina egna steg mot
kajernas stenläggning. Endast någon skumraskfigur
stryka brådskande förbi. En av dem känner styrman
Ankar igen: Gamla Järntorgsoriginalet Kalle Vira.
Han är sig lik: lång och gänglig. Det i solnedgången
violetta ansiktet, med den krumma, mörkröda kranen,
skiner på långt håll. ¿avajen putar ut. Vira gör väl
sin vanliga kvällsrond med några halvstop smuggelsprit
innanför västen. Han har alla till vän och många till
kunder. Viktors bror David hör till en av dem.
Vid träpiren stannar styrman Ankar några minuter,
betraktande de vita skärgårdsbåtarna, som om dagarna
frakta sommargäster mellan staden och öarna ute i
havsbandet. Som sorglösa väsen slumra de nu sida vid
sida liksom vyssjade till ro av flodvattnets sövande
kluck. Ett stenkast längre bort är gamla Stenpiren.
Där förtöjer den riktiga skärgårdsflottan; båtar på Oslo,
Strömstad, Lysekil och Marstrand. Smäckra,
komfor-tabla passagerareångare, med hytter, matsalar och
kaféer. Från en och annan stiger blå rök mot himlen:
besättningen ombord ska ha sin kvällsvard.
Viktor Ankar passerar Residensbron, fixerar i ett
svep Stora Hamnkanalen. Där ligga granit jakter från
övre Bohuslän, slättoppade spannmålsskutor från
Halland och Skåne, potatisgaleaser från Jylland. Gråa,
fula, klumpiga och skamfilade. De likna gamla
trött-körda arbetsok. Men även här råder kvällsfrid. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
