Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Adjö, herr Lönn och gör er plikt.»
Lönn i dörren:
»De’ behöver inte direktör Northon be’ mej om.
Men att ni bittert kommer att ångra er
omedgörlig-het vill jag bli man för.»
Dörren slog igen. Den gamle gick häftigt upp och
ner i rummet. Trots sina år såg han oböjlig ut.
Henry stack in näsan:
»Nå, pappa, va’ ville Lönn?»
»Va’ han ville? Medla — hahaha. Nej, nu ska
krakarna bort.»
»Ja, men pappa, vore de’ i alla fall inte bättre för
oss att slippa bråka. Hela kajen är full med varor,
som måste iväg.»
Den gamle såg förvånad upp. Sedan slog han
handen i bordet och röt till:
»Jaså, du vågar föreslå något sådant. Du! Ha vi
inte kanske sökt med ljus och lykta efter anledning att
bli av med dem? Och nu, när slumpen därtill gynnar
oss, skulle jag inte klämma till då? Jo, lita på de’. Och
lär dej av din gamle far att vara rakryggad här i livet,
evad de’ gäller, min käre Henry, annars går hela mitt
livslånga arbete till spillo en gång, när —»
Sonen avbröt honom angeläget:
»Se så, pappa, jag tänkte bara —»
»Låt du bli att tänka i sådana här saker, så länge
din gamle far lever, äm-häm.»
Henry teg — och försvann som en svanshuggen
hund. —
Samma kväll hade Klas Ring, själen i det
syndika-listiska elementet bland stuveriarbetarna, kallat de yngre
inom kåren till ett privat sammanträde på kafé
Ésme-ralda vid Postgatan. Ett fyrtiotal hörsammade
kallelsen. Till mötet infann sig också ombudsman
Lönn, som först fick relatera besöket hos direktör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
