Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närmast intill fäktade kamraten med armarna och gol
som en gök. Han hade tydligen delirium tremens och
fick inte ens vara i fred under sömnen. Men framme
vid bordet dunkade alltjämt de spelandes knogar mot
den ohyvlade bordskivan, medan hjälten från
frihetskriget höll målron vid makt.
Ankar låg och lyssnade, tills ögonlocken mekaniskt
gledo igen av trötthet. —
Plösligt fick han en omild knuff i sidan. Strax därpå
en till. Ankar vaknade ut den tunga sömnen och såg
sig yrvaken omkring. Genom ett par fönstergluggar
trängde den första aningen om en ny dag in i det
mörka logementet. Ankar visste inte riktigt var han
var hemma. Den ovana omgivningen gjorde honom
konfys. I detsamma sköto ett par ljusflammor över
britsen, åtföljda av en kvävande rök. Samtidigt
hördes hesa nödrop från logementets bortre ända:
»Elden är lös.»
Förskräckt hoppade Ankar ner på golvet, kom i
mörkret ner på alla fyra och hade så när brutit ena
benet.
Men nu genljöd hela logementet av samma skrik:
»Elden är lös!» —
Ankar stod ett ögonblick som paralyserad. Han såg
inte till någon eld, bara ljusröda strimmor. Men de
växte, blevo större och intensivare. Plötsligt sköt en
flammande låga upp borta vid ingången. Det knakade
och frustade i själva dörren. Förbi honom hastade
nu groteska, spöklika gestalter. Somliga voro i bara
skjortan, andra halvklädda som Ankar själv.
Besin-ningslöst störtade han efter strömmen. Alla rusade
mot den brinnande dörren. I detsamma sprängdes
denna utifrån, under braket spridande omkring sig ett
regn av gnistor och eldbränder. Vägen var fri. I nästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
