- Project Runeberg -  Hamnen. Roman /
165

(1925) [MARC] Author: Gideon Martins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Viktor ryckte till. Hade händelsen redan kommit
ut? Till brodern:

»Asch, de’ var nog bara lite soteld.»

Sedan Goliat än en gång mönstrat omgivningen,
nickade han förstulet:

»Ja, då går vi, men du kan komma en bit efter mej.»

Allt avlopp lyckligt och utan obehag. Väl ute på
älven blev Goliat som förändrad. Skuggrädslan
försvann och utan påstötning från broderns sida började
han berätta om de spännande dagarna. De spelade en
stor roll i David Ankars händelsefattiga liv. Han hade
plötsligt blivit medelpunkten för hela organisationens
intresse, fått skylta med sitt namn i bladet ett par
gånger o. s. v. Goliat berättade i detalj.

»Ja, nu när allting är lyckligt överståndet å ja’
blett tagen i nåder igen, har ja’ nästan lust te å skratta
åt alltihop.»

»Och hela bråket berodde bara på dom bägge
brödlådorna?» frågade Viktor liksom tvivlande.

»Javesst. Å hade ja’ inte vatt så förbannat tö’sti’,
Vekter, så hade ja’ la inte brytt mej om dom heller.
Men te dej, min egen bror, kan ja’ saja, att hela
te-ställninga ser ut som påhett. Förresten lär du ju vara
skulden te eländet, Vekter. Hahaha. Bara de’ tog slut
snart ändå. Meli tål inte se mej. Å törsti’ blir en —»

»Å ingenting att köpa för», inföll Viktor.

Goliat knep hop de små grisögonen. De sågo så
bedjande ut. Viktor, som kände medlidande med sin
stackars bror, tog upp sin plånbok och gav honom en
hel tia. Goliat tappade den ena åran, så överväldigad
blev han.

»Men spar på pengarna, David.»

»Jahadå — de’ ska du veta. Å må Gud löna dej både
i detta livet å i det tellkommande.»

Goliat stoppade tian i västfickan och började sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghamnen/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free