- Project Runeberg -  Hamnen. Roman /
200

(1925) [MARC] Author: Gideon Martins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med en slängkyss och alla rusa upp till paviljongerna.
I nästa nu skräller en hetsig jazz igen.

Dansen stimulerar alla ungdomar lika. Omgivningen
betyder mindre. De första obehagen blåsa bort som
lätta fjun.

»Nu ska vi dansa», säger fröken Northon resolut
och drar sin småväxte kavaljer med sig uppför en av
trapporna. Fast säsongen lider mot sitt slut äro de båda
rotundorna smock fulla. Fröken Northon och hennes
moatjé jazza iväg. Den ovige Ankar trampar sin
vis-à-vis på tårna, ibland med klacken, ibland med hela
sulan. Inga falska tramp. Men fröken Northon, en
baldrottning på parkettgolv och känslig för minsta
tölpighet från en kavaljers sida, förvrider inte ens
ansiktet. Hon drar bara på mun. Nu lägger ingen märke
till »denna köksbjörn från det mörkaste Småland».
Paren ha nog av sig själva. Och fröken Northon kan
i lugn och ro under dansens gång betrakta dem. Ögonen
äro slutna, kind tryckt mot kind och näsa intill näsa.
Men i kavaljerens ena gipa sitter den obligatoriska
cigarretten. Somliga av flickorna ha händerna knäppta
bak i nacken, andra ha dem vilande på kavaljerens
bröst, hos andra åter hänga de slappt utmed sidorna,
dinglande till vid minsta oviga rörelse. Kavaljern är
som hopsmidd med sin dam. Han för icke med händer
eller armar, han för med kroppens egen rytm, medan
flatorna mera för syns skull smekande ligga på damens
runda balans eller hänga liksom hennes slappt utmed
sidorna, endast vid enstaka tillfällen synbart
reagerande för någon oartistisk rörelse — ty artister äro de på
sitt sätt alla. —

När fröken Northon och styrmannen, under en paus
vila sig, kommer en ung man fram och bjuder upp,
d. v. s. han tar henne mitt för näsan på Ankar. Den
friheten roar fröken Marianne. Kavaljerens något när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghamnen/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free