Baron Münchhausens märkvärdiga resor och äfventyr till lands och vatten / 87 (1875) Translator: Victor Emanuel Öman With: Gustave Doré Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette Kapitlet. Första äfventyret till sjös

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hud och deraf göra tobakspungar, af hvilka jag förärade flera stycken
åt mina vänner och bekanta på Ceylon. De öfriga skänkte jag sedan
åt borgmästaren i Amsterdam, som nödvändigt ville påtruga mig tusen
dukater i gengåfva, hvilket jag dock omsider lyckades afböja.

Krokodilens hud blef på öfligt sätt uppstoppad och utgör nu en af
de förnämsta prydnaderna i Amsterdams museum, hvars vaktmästare för
hvarje besökande berättar min historia. Anmärkas bör dock, att han
lägger till åtskilligt ur egen fatabur, hvilket står i strid både med
sanningen och sannolikheten. Så till exempel uppgifver han att lejonet
sprang tvärs igenom krokodilen och att "den verldsberömde baronen", som
han behagar kalla mig, när det kom ut igen, passade på och högg af dess
hufvud, med hvilket följde tre fot af krokodilens stjert.

"Krokodilen", tillägger han vidare, "djupt förbittrad öfver att ha
mist stjerten, vände sig ögonblickligen om och frånryckte baronen hans
jagtknif, hvilken odjuret slök med sådan häftig ilska, att knifven for
midt igenom dess hjerta och det dog på fläcken."

Jag behöfver väl icke säga er, mine herrar, hvilken förargelse den
lögnaktige gynnarens oförskämdhet vållat mig. Vi lefva, som bekant är,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>