Baron Münchhausens märkvärdiga resor och äfventyr till lands och vatten / 126 (1875) Translator: Victor Emanuel Öman With: Gustave Doré Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte Kapitlet. Sjette äfventyret till sjös

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den största båt jag fick tag i och lät genast lätta ankar, för att bringa
min skatt i säkerhet, innan något vidrigt kunde komma emellan.

Hvad jag fruktat, inträffade också. Skattmästaren lät dörren stå
öppen — det kunde också vara detsamma — och sprang genast till storherren
för att meddela honom huru vidsträckt bruk jag gjort af det tillstånd,
jag fått. Hans höghet blef alldeles utom sig och ångrade nu för sent
sin obetänksamhet. Han befalde strax storamiralen att sätta efter mig



med hela flottan och låta mig grundligt förstå att jag missuppfattat hans
mening med vadet. Jag hade blott två mils försprång, och när jag fick
se hela turkiska krigsflottan för fulla segel komma efter mig, må jag
bekänna att mitt hufvud, som börjat kännas en smula fastare på skuldrorna,
åter började runka ganska betänkligt. Men ett hade jag glömt: jag hade
ju min blåsare.

"Var trankil, eders excellens", sade han. Derpå tog han plats i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>