Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beröm inte, beröm har olycka med sig. Lycklig
. . . Jag vet inte, om det är lyckligt att vara så ensam i
verlden, som jag alltid varit. Jag har hvarken haft
föräldrar eller vänner, ser ni, inte en gång en fiende.
Ingen att arbeta för, att förtro mig åt, att glädjas eller
sörja öfver .. . Det är visst derför jag har så lätt att
förtro mig åt hvem som helst. . . det vet jag mycket väl.
För mig är det inte svårt att dö. (Ler.) Jag dör ju för
alla.
NATALIJA.
Hvarför ler ni åt det?
FOLENKO.
Åh jo . . .
En uppassare inkommer och lemnar två visitkort till Natalija, som
förvånad ser derpå.
NATALIJA.
Dmitrijev ... Sonja .. . Bed dem stiga upp.
Uppassaren går. Tatijana stiger upp. När Folenko ser det, stiger
äfven han upp.
FOLENKO.
Går du, Tatijana, så följer jag med. Jag skall hem
och skrifva.
NATALIJA, ler.
Ser ni — poet!
FOLENKO.
Åh, det är ingen poesi jag skrifver, inga sagor och
luftslott.
NATALIJA.
Hvad skrifver ni då?
FOLENKO.
Det är just ingenting . . . om Rysslands framtid ...
litet, som jag sjelf tänkt . . . Det blir bara ett litet häfte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
