Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Solen hade ännu ej gått upp, när Lauritz
Wiwalt, en sommarmorgon anno 1629, med tjänare
och tre hästar red ut genom stadsporten i
Quedlin-burg på vägen till Magdeburg.
Han hade nödgats vända om i Quedlinburg.
Mäster Berendt på Gyllene Ringen hade med
vett-skrämda ögon, blossande kinder och allehanda
åtbörder af förfäran berättat om vägarnas
osäkerhet norr ut, sedan den nye hertigen af
Mecklenburg tagit kvarter i Halberstadt och blockerat
Magdeburg, och om den skräck, som hans soldatesca
utbredt ända upp i Blankenburgs skogar och
Wer-ningerodes bergsbygder. Att öfver Braunschweig
eller Hildesheim uppnå någon af de stora stråtarna
till Hamburg höll han för lika ogörligt, som för
en evangelisk protestant att numera komma
helskinnad in i himmelriket, sedan katolske
furstbiskopar och kejserske kommissarier lagt beslag på
alla reformerade kyrkogods i hela nedersachsiska
kretsen.
Lauritz Wiwalt lät mäster Berendts comparatio
theologica sig föga bekomma, men han kände
full-väl svårigheterna att oafsedt alla symbola och
dekretaler taga sig fram i denna världen, och han
fann därföre ett godt råd böra mana till
försiktighet. Han hade redan, trots örlig och onda
tider, hunnit halfvägs från Nürnberg till fädernes*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0007.html
