Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slutligen bröt han tystnaden.
“Hvad bjuder Ers Nåde?tt
“Er?" frågade Wallenstein och såg upp.
“Nej, Kronan Sverge?"
“För Stralsund?"
“För freden med Kejsaren?"
“De andra byarna må han ta — Gud bättre,
de svettas inte ut en styfver mer.“
“Därmed lärer han inte låta sig nöja.“
“Det blir er sak, Herr Obrist!" utfor
Wallenstein med plötslig vrede. “Kommer I som
svenskens gesandt, eller har I bjudit mig er tjänst —
eller tarfvas det, jag hellre spörjer, hvem I denna
gången ärnar draga vid näsan? Jag känner er
smak att byta herrar — I delar den med Arnim
— men en åt gången, tycks mig, borde vara
fyllest."
Den andre steg upp med en viss häftighet,
verklig eller låtsad, och ville svara. Men
Wallenstein afbröt honom:
"Nämn era villkor, jag fyller dem — och
uträtta mina ärender!"
Den andre ryckte på axlarna och gjorde min
af att gå.
"Töfva, herre!" återtog Wallenstein och
häj-dade honom.
Han tog ett pappersblad på bordet och skref
några rader därpå, medan han fortsatte:
"I tror er inte kunna förskaffa mig Stralsund
med freden? Försöket vore dock mödan värdt.
Ty därest jag bekommer staden, gör jag . . .
härmed . . . Obrist von Fahrensbach till min
generalkommissarie och ståthållare ..."
“Mig — i Stralsund . . .?" frågade den andre
häpen.
Wallenstein räckte honom fullmakten med ett
försmädligt leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
