Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullt gemak med tunga tapeter, hvilka förtogo
hvarje buller utifrån, och fönsterförhängen, som
insläppte så föga ljus, att Wiwalt först när han
blef tilltalad märkte, att han ej var ensam. Midt
på golfvet stod ett stort bord, betäckt med papper
och kartor, och vid sidan af detta, i skuggan af
en stor säng, satt Wallenstein i samma ställning
som förut i trädgården. Trots värmen var han
insvept i täcken, tycktes lida af häftiga smärtor i
benen och spratt stundom till vid ljudet af sin
egen röst. Hans tigerögon hade fått en
drömmande glans, ett hungrigt spanande uttryck, och
hans vaxbleka ansikte liknade en dödsmask mot
de svarta dynorna i karmstolen, i det matta
återskenet af solljuset från sängens brandgula,
guld-väfda sparlakan.
"Jag har af Obrist von Fahrensbach försport,
att min Herre ändrat tankar och är benägen att
resa till Preussen i mina ärender", sade han utan
förberedelser.
Wiwalt bugade sig, och Wallenstein pekade
på bordet.
"Skrif under!"
Där låg ett papper, och Wiwalt skref under
det utan att läsa. Det föreföll honom, som
för-svure han sig åt djäfvulen, men nu återstod intet
annat val, och öfversten hade rådt honom därtill.
"Hör an!" återtog hertigen. "Fahrensbach
berättar, att Kungen af Sverge gör fred i Altmark,
förenar sig med Kurfurstarne och är på väg till
Pommern med femton tusen man . . . He . . . jag
vet väl, att de kanaljerna inte äro öfver fem tusen
och ligga i Dirschau — men försänder nu min
Herre dit att gifva mig avis, om så skulle synas,
att svensken redan i höst vill göra oss aparte
Marte . . . Begriper han?44
Wiwalt jakade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
