Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oroliga grannlagenhet ett sämre samvete, än han
förmodat, och fann därföre nöje i att reta och
bringa honom ur fattningen genom sin obesvärade
öfverlägsenhet.
“Död och pina!" utbrast han, då han hörde de
andras klagan öfver att söka förhala tiden i Lubeck.
“Jag har större hast till Preussen än någon af er,
Messieurs!"
"Kommer Ers Välborenhet från Frankrike?"
"Senast från Magdeburg och har noveller af
importance att bringa Kungen."
"Från Obrist Fahrensbach?" frågade doktorn
i osäker ton och såg ned på bordet.
"Nej", svarade Wiwalt skrattande. "Jag har
fuller råkat den Herrn ock, men han har hufvudet
fullt af tjufaktiga drängar och förrymda secretarii."
Doktorn teg och drack.
"Här vågar ingen att gå under segel", sade
kaptenen. "Och ingen vet hvarför!"
"Vet ingen .. .?"
"Hvarken borgmästare eller råd."
"Inte hellar I, Seigneur Munkhoff?"
Öfversten skakade på hufvudet.
"Ers Välborenhet kommer inte till skepps
härifrån!" försäkrade herr Niels.
"Potz Sacrament, Messieurs!" ropade Wiwalt.
“Det ska vi se!"
Därmed drack han ur sitt krus och slog det
dundrande i bordet, sprang upp på sin stol, svängde
hatten i vädret och ropade:
"Gustavus Adolphus, Rex Sueciae, vivat!"
Det blef ett ögonblicks tystnad i salen. Alla
vände sig förbluffade om, Theodosius fällde locket
på silfverstånkan och mäster Pfeffer blef stående
med gapande mun och en halfuppdragen vinflaska
mellan sina knän.
"Gustavus Adolphus vivat!" _ .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
