Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han kände knappt, att hon vidrörde hans
hand, när hon sprang upp i sadeln. Därpå
uppstod ett ögonblicks tystnad. Hon samlade
tyglarne och såg sig om efter sina knektar, och
Wiwalt afbidade hennes befallningar, medan han
på kavaljerers vis oförtrutet piskade sitt
stöfvel-skaft med ridpiskan.
"Monsieur kommer utanrikes ifrån?" frågade
hon.
"Från Tyskland."
Han lade åter märke till, att hon nyfiket
betraktade hans häst, medan tonen i hennes frågor
lät tankspridd och likgiltig.
"Och ärnar sig öfver gränsen?"
"Ja, Madame."
"Jag skall äfvenledes norrut", sade hon
liksom uppvaknande ur sina tankar. "Men jag har
min egen väg genom skogarne hem till gården."
"I har törhända flera giller att vittja, Madame?"
"Fuller har jag det, men jag gitter inte mer
förarga mig."
Hon skrattade ånyo.
"Den första förargelsen prisär jag!" genmälte
Wiwalt med en galant smäll mot stöfvelkragen.
"Där komma pojkarne mina. Månne de tänka
detsamma? Hade jag fått en räf i saxen, hade de
sluppit piskan!"
"Gud må veta, om I inte fångade en större
räf i den saxen än I tror, Madame!" t>ade Wiwalt
med samma galanteri och sänkt röst.
"Sapperment!u utropade hon och skrattade
åter. “Slika räfvar har jag nog i dem alla. Men
för dem betalar min Herr far inga skottpengar...
Ade, Monsieur!"
Därmed nickade hon åt Wiwalt, kastade en
sista, förstulet forskande blick på hans häst och
red inåt skogen följd af ridknektarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
