- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
121

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liksom granskade och jämförde hon dem. Men
plötsligt såg hon upp på Wiwalt och märkte, att
han skrattade. Då flög en hastig rodnad öfver
hennes ansikte, öfverläppen drogs upp med en
liten rynkning på näsan, och de hvita, glittrande
tänderna beto sönder ett halft besväradt, halft
skälmaktigt skratt.

"Ade, Monsieur!"

Hon nickade åt honom, och några ögonblick
därefter såg han hennes hvita hatt med gula
fjädrar lik en jätteblomma gunga öfver buskarne i
småskogen och försvinna. Då vände han om och
trafvade tillbaka öfver mossen uppåt åsen.

Vid korsvägen hördes Clements stämma bakom
honom:

"Hållt, Ers Nåd! Hitåt! På höger hand!"

"Det tycktes mig, att du nyss skrek vänster?"

“I skall fuller norr ut, öfver gränsen, Pierre!“

“Nej, din lufver", svarade Wiwalt skrattande,
"Jag rider med Guds hjälp till Öretorp!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free